torsdag 18 mars 2010

Bilar & barn, ingen bra kombination...


Idag när jag hämtade skrutt på förskolan som ligger på skolan här så mötte jag en bil, en bil som körde bra mycket snabbare än 30 km/h det vill jag lova. Precis som skolbussarna stod och väntade på elever plockade bilen upp ett barn på skolan och gasade sen iväg som så att pedalen måste ha hamnat i backen, det var inte bara jag som reagerade kan jag lova, en lärare tog registreringsnumret, men vad gör det när man inget kan bevisa?

Jag är själv utan körkort. Jag har aldrig tagit något. En för stor utgift och för mycket tid. Det betyder inte att jag inte har åsikter. Hur i hela världen kan man köra för fort utanför skolor? Utanför förskolor och på andra platser där barn vistas utan konstant uppsikt? Jag undrar hur man är funtad då.

Jag kan absolut förstå att man drar på på E4:an, där det går. Det kan jag köpa, inte med den saken sagt att jag tycker det är rätt men jag förstår det. Fri sikt, tomma vägar, bra underlag, inga möten och viltstängsel. Jag köper det. Men hur i helvete är man funtad när man kör för fort på gator i villaområden, på gatan utanför skolan och intill förskolan? Hur tänker man då? Eller tänker man alls?

Nu ska jag informera om en liten ska. En liten i min värld självklar sak. Barn är barn, vi är vuxna. Det är vår skyldighet att värna om och lära våra barn hur man beter sig i trafiken. Bland bilar och trafikanter. Det är vår förbannade skyldighet! Men hur ska man kunna göra det om man själv brassar förbi skolan i 150 knyck? Kabooom kommer det att låta en dag. Då är det ingen mötande bil, ingen älg utan ett oskyldigt barn på väg över övergångsstället. Undrar om det känns lika bra då att man tryckt gasen i botten. Tror inte det va? Men lite sent att komma på då. Det är ju som alla vet lätt att vara efterklok men hur vore det om alla bilster istället var förekloka?

Vill ni veta en till läskig sak? Barn har inte samma kunskap om att avgöra hur fort en bil kör mot dem som en vuxen. De kan helt enkelt inte ha koll på allt och de vet inte sina begränsningar. Så när du i bilen tycker att det vore självklart att stå still så går kanske barnet, inte utav självmords önskan nä, utan i tron om att de är säkra på övergångsstället.

Barn är dessutom lätt distraherade. De vet kanske att de får inte springa ut framför skolbussen men då de har tankarna på annat håll så gör de kanske det endå. Kanske står Mormor på andra sidan gatan och väntar på sitt barnbarn och detta känner att han måste berätt anågot nu med det samam och springer rätt ut i gatan, utan att tänka. Utan att för den sakens skull vilja dö. Jag blir galen när jag ser bilar brassa förbi på landsvägen i 190. Har man ingen som helst känsla i kroppen för att barn är levande människor med egna handlingsförmåga? Instinkter som inte alltid är vad man önskar men som man med åren lär sig behärska? Men vet du vad det läskigaste är? Det läskigaste det är att barn är mjuka och bilar hårda.

Bilar + Skolor = Toksnabbt + Barn = Kabooom!

Vad spelar det för roll att vi lär våra barn trafikvett när det är vuxna som beter sig som idioter i trafiken?

2 kommentarer:

*AnGeLiKa* sa...

va var det för bil? Var ingen blålila aktig mindre bil eller?

Mamma Stress sa...

Nää, det va en vit bil, en nyare saab eller volvo (du vet jag å bilar...:-S) Men vit va den i alla fall...