onsdag 27 januari 2010

Sushi


Vad är det med Sushi??

Nu är det snart en månad eller två sen jag åt det godaste av godaste bitarna sushi och jag har abstinens, jag vill ha sushi, jag älskar sushi. Jag skulel kunna gå till Borås nu för att få en tallrik riktigt god och fräsch Sushi.

Jag måste ha sushi...

Jag blir galen av längtan efter sushi. Åh tur att jag och skrutt snart fyller år så vi kan åka och äta någonstans själva, det blir garanterat sushi då för skrutt älskar det lika mycket som mig. Får hon välja vad vi ska äta så blir det sushi. Det är bara fy och skam att det inte finns sushi på närmare håll än Borås...

Storm??

Ho, ho, vart är all snön som skulle komma idag?? Här är inte tillstymmelse till snöoväder, storm eller kraftigt snöfall. Men det klagar jag absolut inte på, jag är glad så länge stormen, snön och kylan håller sig långt borta. Riktigt långt borta. Men å andra sidan skulle jag gärna vilja veta om den är på väg hitåt eller om den skiter i att svepa över det västgötska slätterna. Jag har som liksom ingen lust alls att ta med mig skrutt och hennes kompis ut till stallet för en ridtur i eftermiddag så som jag lovat och riskera att bli fast ute i stallet med de två. Då åker jag hellre ut snabbt nu, mockar och tar in hästarna för jag kan alltid ta mig hem, även om det tar tid att gå i storm så klarar jag det. Men jag klarar det inte med två envisa sexåringar...

...men, men jag behöver verkligen plugga nu så jag får väl se hur det ser ut om stund, verkar det om om det börjar blåsa upp till storm får jag väl knata ut och plugga sen...

Vet ni vad jag önskar mig mest av allt just nu??

VÅR!! Jag vill ha värmande solstrålar, värmande vindar och knoppar i träden. Vitsippor som täcker gläntorna och fåglar som kvittrar. Det är vad jag längtar efter allra mest just nu...

tisdag 26 januari 2010

Bolibompa



Jag måste ge Bolibompa en eloge! Här hemma tittas det sällan på Boibompa men på Söndagar är det heligt då alla barnen här hemma tycker om Eloise & Jane och draken plus att det direkt efter är Ponnyakuten som de här hemma väntar på hela veckan.

I Söndags var det ett program jag inte sett tidigare, "Dilemman med Doreen". Jag kan villigt erkänna att jag gillar Doreen, skrutt älskade hennes dans program som gick förut och hon älskade att titta på Bolibompa de dagar som hon var programledare för Bolibompa förut. Så helt klart var förväntningarna på topp.

Dessa förväntningar infriades med råge! Vilket bra program! Vilken bra sång som på barns vis berättar om hur det är att sakna någon som man aldrig kommer att få träffa igen. Att de vågar ta upp ämnet och sen dessutom prata om det på ett så pedagogiskt och bra sätt som får alla barn att känna att det inte är fel att sakna någon, vare sig det är ett syskon, en farbror eller guldhamster. Det ska programledaren i Söndags ha en eloge för, vet inte vad hon heter men hon var riktigt duktig.

Googlade på programmet och fick upp flera låtar som behandlar olika ämnen så som att bli sviken av en vän, om att ha en bästa vän och andra saker som barn lever med varje dag, både glädje och sorg. Jag blir rörd när jag ser såna program, jag blir varm inuti för det finns så många barn som lever med olika problem och genom det här programmet, genom Doreens låtar så får alla barn bekräftelse. Det är en bra bedrift av Svt och Bolibompa redaktionen!


Hoppas vi får se många fler avsnitt av Dilemman med Doreen!

måndag 25 januari 2010

-17,9



-17,9 grader var det när jag kröp till kojs igår kväll. Det är tortyr. Jag som just vant mig vid de lite varmare graderna runt -8 efte förra köldrekorden. Nu känns det hopplöst igen. För kallt, för bitande kyls som inte vill släppa taget om ens kinder när man är ute. Bara kortare stunder klarar jag av ute, det är hemskt. Jag hatar det!

Vi var ut i stallet igår skrutt och jag, tyckte inte alls det var så kallt när vi åkte ut. Men det blev kallare. Hade klätt på skrutt underställ, mjukisdress och thermobyxor, vinterjacka, sockar, dubbla vantar, halsduk och mössa såklart och jag förstod inte varför hon tyckte det var så kallt när jag tömkörde Minelli. Tyckte allt att hon överdrev lite, samma sak när hon själv red. Men jag fick svaret när vi kom hem och tittade på termometern. Jävla piss väder! Nu är jag trött på det här...

...nu går jag snart i ide tills att solen tittar fram och värmer mina frusna kinder.

onsdag 20 januari 2010

Det är magiskt



Det finns saker som kan få mig att förflytta mig till drömmarnas land, sväva bort långt upp i det blå. Saker som kan beröra mig på rätt sätt, få mig att känna mig fjäderlätt med vingar av vitaste vitt. Saker som värmer mig inifrån och ut.

Min dotter är ett. När hon har lagt sig och jag tittar till henne innan jag själv går till sängs om kvällarna då fylls jag av ett sånt enormt lyckorus, en värme och glädje av att ha en så underbar dotter, så söt, så vacker, så underbar. Att se henne sova så liten, så oskyldig så söt, så perfekt det värmer hennes Mamma inifrån och ut.

I stallet, att få vara själv, bara själv ha radion på i bakgrunden och få låta tankarna försvinna bort, långt bort. Att hoppa upp på hästen och bli ett, att rida genom snötäckta landskap, täta skogar och öppna fält. Känslan av att vara ett med ett så stort djur som en häst är mäktig, att känna hur den lyder minst alilla vink man ger den, känna hur den fattar galopp och arbetar under en över en äng i skogen, bara hör aljudet at hovarnas klapprande och fåglar som kvittrar. Bli ett med hästen det är mäktigt, det gör att jag känner mig fri. Fri som en fågel.

Så finns det sånger, texter och musik som kan få mig tusentals ljusår bort här ifrån. Musiker som är så genuint äkta som kan beröra med sin stämma så att det känns som att jag brinner inuti. De lyckas på något konstigt sätt få alla de där känslorna, minnena och drömmarna jag har att komma till ytan, ibland så starkt att tårar  trillar ner för min kind, ibland så det spritter i hela min kropp, det är magiskt. Magsiskt att höra Tove i Himlen är oskyldigt blå, magiskt att höra Lars Winnerbäck och Anna Stadling i en duett, det är för mig lycka.

Precis som det är att gå barfota genom gräset på en sommaräng en tidigt morgon medan solen går upp och morgondaggen ligger kvar på marken. Höra skvalpande vågor somslår mot en strandkant längre bort, höra fiskmåsarna när de dyker efter fisk i den tidiga morgonen. Det är magiskt!

Att sitta hemma i soffan med en filt omkring sig och en stor kopp varm choklad med grädde och marshmallows i, sitta där och se på när barnen spelar ett spel och bara känna värmen stiga inombords av hur lyckligt lottad man är. Att sitta där i goda vänners sällskap och bara vara, så som man bara kan med riktigt nära vänner. Bara vara, ta varandra för vad de är, inte vad de kunde ha varit. Där och då, det är en varm och skön känsla.

Att se glädjen i barns tindrande ögon när de för första gången cyklar själva, när de ser paketen under grannen på julaftonsmorgon, det är en glädje att få uppleva, en värme, en fridfullhet och magiskt.

Tänk om man kunde stoppa ner lite av känslan i en burk och ta fram när man känner att man behöver det, en liten ask med oskyldig barnsömn, frihet, morgondagg, varm choklad och glittrande barnögon som när man öppnar asken, lite på glänt låter som Tove och Winnerbäck i ett porlande skratt av vågor som kluckar mot stranden och hovklapper i en ljuv melodi samtidigt som värmen sprider sig i kroppen och tankarna försvinner långt, långt bort...

tisdag 19 januari 2010

Facebook

Vad är det med Facebook som är så jädrans beroendeframkallande? Det är ju värre än att sluta röka! Det första jag gör på morgonen är att kolla in på Facebook, har det hänt något, hur mår mina djur och hur sköter sig min bonde?

Så går det några timmar sen är jag där igen, har det hänt något, hur mår mina djur och hur sköter sig min bonde?

Efter ytterligare några timmar är jag inne igen och samam visa än en gång, har det hänt något, hur mår mina djur och hur sköter sig min bonde?

Helt sinnessjukt. Jag menar varför började jags pela Farmville? Petville, Fishville, country Life, Djugle Life, Cafe world och gud vet vad de heter. Jag har bestämt mig, jag ska sluta! Jag ska sluta med alla spel utan Farmville & Petville, jag kan inte låta min sambo eller Mamma gå om mig i Farmville, det handlar om prestige, ära och berömmelse. Jag ska aldrig låta de komma om mig, så är det bara!

Och PetVille, mitt lilla djur är ju sååå gulligt och snart kan jag köpa en bil till henne, klart att jag inte tänker överge henne.

Men alla de andra spelen, de kan fara och flyga. Men jag kan lova en sak och det är om det kommer ett spel som heter Get a Life så ska jag absolut hänga på där för herregud, det är ju precis vad jag behöver göra, Get a Life!

måndag 18 januari 2010

Så går en dag...

...och kommer aldrig åter!


Idag har min älskade skrutt varit på sitt absoluta toppen humör! Varit glad och go hela eftermiddagen. Red en lång stund på Jannie, slalom, vänd snett igenom, volter och volt tillbaka. Så duktig så!!!


Jag tror att skrutt har vuxit till sig under jul för nu når hon nedanför sadeln även med stigbyglarna på. Lite lättare för henne att rida då, kan man lugnt säga. Hon har ju föredragit att rida barbacka innan men inte nu längre. Så mysigt så har det varit idag, trevligt sällskap i stallet och alla tre barnen var glada och mysiga. Jag och D fick tid själva i stallet, mockningen gick snabbt och smidigt, fan va skönt det är nu när det är lite mildare ute så att inte vatten hinkarna fryser fast i golvet, typ.


Minelli tömkörde jag idag och hon gick som en klocka, så sjukt roligt! Idag har verkligen varit en toppen dag med andra ord!!


Nu ska jag hoppa in i en varm dusch och fundera ut nya klurigheter skrutt och E kan ägna sig åt på Jannies rygg. Har du några tips på lätta övningar som de kan göra från/på hästryggen i skritt och trav för att öva upp sin balans och samtidigt träna Jannies smidighet och så klart styrka så bring it on!


Nää, duschen var det ja.


Återkommer kanske senare med en roligare blogg än den här, men man vet aldrig, det kan dröja en dag eller två också...

söndag 17 januari 2010

En skokartong under min säng



I en skokartong under min säng ligger det brev. Brev till min allra allra vackraste, underbaraste mest älskade dotter. Brev som hon ska få på sin 18-års dag. Brev där allt som hänt finns nedskrivet. Det började med att jag vill kunna berätta för min lilla ängel allt som hon lärt sig, när hon lärt sig det, roliga saker hon sagt och saker vi gjort, var för sig och tillsammans och tanken slog mig om något händer mig, vem ska då berätta det för henne? De första 4½ åren av min skrutts liv så var det hon och jag, vi två själva. Ja, hennes Pappa fanns såklart, men vi bodde inte ihop så hur skulle han kunna berätta vad jag och skrutt gjort? Samma sak hennes Mormor & Morfar kan väl visst berätta massor, men inte de där små stunderna som jag och  min ängel har upplevt tillsammans, de mellan oss två. Jag ville att hon oavsett hur långt mitt liv blir skulle få höra saker från mig så som hur älskad hon är, hennes första steg, första utflykten, ja allt sånt som man oftast är tre om när man har fått barn och således kanske inte tänker så som jag gjorde då, att allt måste ner på papper för man vet aldrig hur nästa dag slutar.

Nu låter det som om jag är självmordsbenägen eller nått men det är inte så jag tänker, utan mer hela grejen att vi två är sammansvetsade under lång tid har det bara varit hon och jag, nu har jag en ny sambo och tänker inte lika mycket på det som när jag var själv. Därför har det också blivit glesare mellan breven, men de skrivs fortfarande. Ibland långa ibland korta. Ibland med en massa innehåll och ibland med bara tre korta ord, jag älskar dig!

Låter kanske konstigt, men min tanke är som sagt var att mitt hjärta ska få en skokartong med brev på sin 18-års dag, eller om gud förbjude innan om något skulle hända med mig så jag inte själv kan ge dem till henne då. För mig är hon så viktig att jag vill att hon ska veta det genom hela livet! Hon kanske inte alls tycker det är kul att få en gammal skokartong med brev, men en dag kanske hon tycker det. En dag kanske hon sitter där och läser ett av breven och tänker, ja, just ja, det minns jag! Eller ja, jag duger som jag är. Min Mamma har alltid älskat mig och kommer alltid att göra, det är kanske skönt att veta när det blåser motvind.

Alla brev jag skriver stoppar jag så fort jag skrivit klart dem ner i ett kuvert som jag förseglar och sedan numrerar på framsidan, allt för att jag aldrig ska frestas att skriva om eller skriva rent ett brev. Ibland blir det en massa svammel och ibland inte, hur som helst är det det jag skrev då och där som är det viktiga, inte min handstil, gramatiken eller meningsbyggnaden. Nej, känslan, jag vill förmedla kjänslan att jag alltid finns hos min underbara ängel även långt efter att min tid på jorden är slut.

Min sambo vet att lådan finns, likaså min Mamma och jag vet att de kommer förvalta den väl om något skulle händ amig. Hur gör ni? Är det bara jag som tänker att något faktiskt kan inträffa så att jag inte finns där mer? Jag kanske är helt knäpp som gjort på detta vis, men det har varit min trygghet som ensamstående att kunna berätta mina känslor, mina tankar och mina funderingar för mitt älskade lilla troll genom hela hennes liv.

Nu är det ju inte så att jag går och tänker att jag ska dö direkt, inte heller gör jag det när jag skriver ett av breven utan då gör jag det för att jag känner för det, för att jag vill sätta ord på mina känslor eller vill berätta något för skrutt, så som när hon lärde sig läsa, gå och prata. Vilka hennes kompisar är just nu. Vad hon tycker om att göra, vad hon är bra på och vad hon pratar om.

Finns det någon annan som gör något liknande för sina barn? Eller är jag bara galen?


fredag 15 januari 2010

Tidernas mesta svammel & sämsta blogginlägg!!

Nu är allt vad huvudvärk heter helt borta. Så skönt så.

Det tråkiga är att det har hänt absolut ingenting här, jag vet inte, men det är verkligen stendött! Sitter och försöker plugga lite men har tagit en paus. Funderar, tänker och undrar. Vad ska man hitta på i helgen? För lillskrutt är det kalas för hela slanten! Igår fyllde bästaste Felicia 6 år och det ska firas på söndag, tidigare i Januari fyllde bästaste Loah 6 år och det ska firas på lördag. Det är mycket med kalas, lillskrutt har redan börjat planera sitt 6-års kalas och lika bra är väl det för snart är det Februari och då smäller det. Då är det 6-år sedan lill skrutt föddes. Helt sjukt! Vart har tiden tagit vägen? Min lilla ängel, snart är hennes förskoledagar förevigt förbi och hon är ett skolbarn. Det är läskigt!

Läskigt, läskigt!

Min lilla plutt på stora skolan med alla farliga nior. Hon går i och för sig redan uppe på skolan, äter i skolmatsalen och har gymnastik i gymnastiksalen, delar gård med fritidsbarnen men endå, det är läskigt!

Igår på vägen hem från förskolan berättade skrutt för mig att det var två barn i nian som tjuvrökte vid deras gård. Hallå, ska min lilla plutt dela skola med farliga nior som tjuvröker!? Vad gör de mer? Värvar sexåringar till sina gäng för att bli ligister? Jag vet, jag vet, jag gjorde det jag med, tjuvrökte bakom skolan. Förlåt Mamma & Pappa, men då var det okej, nu är det inte det! Nu är det min lilla skrutt som ska gå på den skolan där två av 300 elever tjuvröker bakom skolan, vad är nästa steg? Bjuder de på öl till frukosten? Det är läskigt! Tur att hon har "sina bröder" att ropa på om de farliga niorna kommer för nära. Inte för att jag vet vad de ska sätta emot, de går ju bara i 5:an och 8:an till hösten, shit stora bonus kommer nästan vara en farlig nia! Tänk om han tar med sig sina farliga niokompisar hem, vad gör jag då? Ger dem en tändare? Eller är det kanske säkrast att skrutt får hemundervisning?

Nää, vet ni jag är lugn, cool lugn, jag vet att skrutt kommer klara skolan galant! Läser och räknar redan som en tok, då menar jag inte läser det hon kan, nä hon läser på riktigt. Fick två böcker i julklapp, hon har hela December tränat på att lära sig läsa. Hon hade bestämt sig för att lära sig innan jul vilket hon inte hade helt och hållet, men så fick hon som sagt var två böcker i julklapp så en dag, tror att det var i början på Januari så sa hon att hon skulle läsa den ena av böckerna. Ja, ja, tänkte jag, gör det du...

...å ungen läser fyra sidor rätt upp och ner för mig!!! Sen tar hon nästa bok och läser två sidor till! Ur två böcker hon aldrig sett innan så nu är det min lilla prinsessa som läser godnattsaga för mig om kvällarna. Mammas underbaraste lilla ängel!

Snart är det dags att hämta hem trollet och Flisan så de kan härja här hemma en stund innan Flisans Pappa kommer och hämtar de tu så de kan härja hemma hos henne lite innan det blir natt. De är så söta båda två, leker så bra att vi inte märker dem alls när de är igång. I morse hade F redan kommit till förskolan när jag lämnade skrutt, det visste skrutt som för en gångsskull sprang hela vägen dit och blev mött av en F som stod i dörren och väntade på skrutt. Snabbt av med kläderna så försvann de tu innan jag hann säga vare sig bu eller bä...

...hoppas de går hemåt lika snabbt om en stund...;-)

Det här måste vara tidernas sämsta blogginlägg, men det bjuder jag på och återkommer senare, ha en underbar dag till dess!

tisdag 12 januari 2010

Migrän ~ sjukdommen från Helvetet!

Sliten ända in i benmärgen känns det som om jag är. Ont i huvudet så det är läskigt åt det. Tror att ett migränanfall är på ingående så ja, jag vet det är ren idioti av mig att sitta framför datorn men ungarna är i garaget med älskling och maten är på G, känns rätt meningslöst att stänga in mig i en mörkskrubb även om det nog egentligen är precis vad jag behöver.

Jag har haft migrän nästan så länge jag minns, kommer klart och tydligt ihåg mitt första anfall. Jag gick i 5:an och vi skulle läsa högt, när det blev min tur smällde det till i hela huvudet, mer övre ena ögat och bokstäverna flöt omkring på pappret samtidigt som mitt tal blev slöddrigt och osamanhängande. Jag minns att jag tänktea tt nu dör jag, nu är det slut. För tankarna var klara, så oförsående för att inte allt omkring mig var lika klart. Det var nog bland det läskigaste jag varit med om. Sen dess har migränen varit en återkommande följetong i mitt liv. Tack gode gud hinner jag allt som oftast stoppa den innan den hinner bli så illa som då och en gång för drygt fyra år sedan.

Det var mitt värsta anfall någonsin och jag vill aldrig mer uppleva det, den som säger att migrän bara är huvudvärk skulle ha varit med då. Det började med ett tryck, över ögat som alltid, sen gjorde det mer och mer ont, synen försvann mer och mer från ena ögat tills jag bara såg med ett öga, varje liten ljusstrimma skar i mitt huvud och jag kände hur hela min högra sida domnade bort, skrutt var runt året och satt hela tiden intill mig, jag kunde inte lyfta upp henne, jag kunde inte prata med henne för jag bara slöddrade, fick tag i telefonen och lyckades ringa Mamma som kom till undsättning.

Det var det värsta anfallet någonsin och tack och lov har jag inte haft ett till sådant sedan dess och jag vill inte ha något heller så nu håller jag tummar och tår att det här anfallet stoppas av tabletterna jag tagit och så ska jag krypa in i en mörk skrubb så fort jag varit och tagit in hästarna.

Hoppas ni har en bättre dag än vad jag har haft och att ni aldrig får migrän ~ sjukdommen från helvetet!

måndag 11 januari 2010

Manual önskas!



Vart är instruktionsboken? Manualen? Jag måste ha glömt den på BB. Än så länge har jag klarat mig rätt bra utan den, men nu börjar jag sakna den.. Jag hade verkligen behövt den nu! En instukrionsbok eller manual som har en klar och tydlig strategi. Strategi på hur man klarar sitt barns 6-års trots!

Jag ger snart upp! Ena sekunden så vän, go och gullig, kryper upp i knät på sin Mamma, ger henen en kram och säger "Du är bäst" för att i nästa tvärvända, kasta saker, skrika, gorma, domdera och ha en hiskelig attityd som lätt kan skrämma bort kaxigaste 17 åring på hasch som blivit påkommen med att tjuvröka bakom Konsum.

Vart kommer det ifrån? Attityden? Har djävulen själv flyttat in i min ängels kropp, tagit den i besittning och gör allt för att förinta hennes Mamma? Jag är lugn och sansad, försöker prata med skrutt på ett objektivt sätt, tillbaka får man ett illvrål att man är den dummaste Mamman i hela världen för att hon inte får bada i dammen när det är -18 grader ute. Men jag kan lova att skulle jag mot förmodan säga ja, så skulle hon garanterat ge ifrån sig ett illvrål av just precis den anledningen.

Här om dagen slutade skrutt äta korv. Det var äckligt. Dagen efter gick det dock bra med korv igen för då var det rester så det var minsan inte samma sak! Men hur ska jag veta vad som passar när? Det är omöjligt! Eller egentligen rätt logiskt för allt är precis tvärtemot, alltså vet jag ju vad hon vill och inte men det är lite svårt att tillhandahålla för säger jag Bu så säger hon Bä och så fortsätter det i all evinnerlighet.

Ett Nej som länge fungerat som just ett Nej från min sida får nu svar på tal;

- Nej, du får inte klippa din barbieshår,
- Mehhhh, jag vill!
- Nej sa ja!
- Det är Min barbie så jag bestämmer!
- Nej, du får inte klippa sönder din Barbie du fick igår för 700:- av Mormor!
- Det bestämmer inte du!

Kaboom så är dörren till hennes rum igensmälld. EMD dunkar på högsta volym från hennes stereo och man tänker "Okej, jag står ut med oväsnet, hon insåg att hon inte skulle få sin vilja igenom och är arg, men det går över snart..."

...mmm, men ilska kan snabbt förflytta sig mellan personer har jag lärt mig under denna minst sagt tålamodsprövande period vi genomgår just nu för 7 minuter senare kommer skrutt ut, glad i hågen och kvittrar att hon älskar sin Mamma, vi kramas och myser lite, tills jag ser barbiehåret på golvet...

Då är det jag som är tokarg!

Sitta stilla är en omöjlighet, ligga vid matbordet ska man göra, stå på huvudet och titta på Bolibompa, gärna samtidigt som man retar sina bröder. Klä på sig själv är likaså det en omöjlighet, och det kan jag förstå för att få upp ett par byxor när man ålar och skriker på golvet kan inte vara lätt. Men om man bara drog på sig byxorna, så som de flesta andra gör så borde de flesta svårigheterna med att få upp den avlägsnas.

Pipa och skrika det är det första man gör när man behöver hjälp, att be om hjälp är överkurs. Pipet som skrutt använder sig av är av den sorten att det skär genom huvudet, trycker på irriterapunkten och slutar det inte då så övergår det snart i tokraseri från min sida, samtidigt som man lugnt och metodiskt försöker förklara att om hon bara ber om hjälp kan jag hjälpa till, men att skrika och pipa fungerar inte, det blir bara jobbigt.

Ska är ett ord som har fått ny betydelse i skrutts vokabulär. Ska innebär numera direkta order, Mamma du SKA hämta det till mig! Jag SKA ha den! Ska, ska, ska, jag ska bara skrika lite så jag blir lugn!

Sen om kvällarna när skrutten somnat och ligger där så oskyldigt söt i sin rosa Hello Kitty bädd så sköljer det över mig. Det dåliga samvetet, känslan av att vara så totalt misslyckad som Mamma. Det dåliga samvetet över att man varit arg, det dåliga samvetet för att man misslyckats så totalt!

Jag behöver en strategi för att överleva den här tiden. Jag försöker tänka att det är lika jobbigt för henne, men hallå då får man ju ännu mer dåligt samvete! Då får man ju dåligt samvete över att man fött henne å hon nu är 6 år, för annars hade hon ju sluppit den här jobbiga perioden. Hur man än vrider och vänder på sig biter det dåliga samvetet en i röven och en instruktionsmanual med en tydlig stategi i hur man överlever sitt barns 7 års dag hade varit på sin plats...

...om inte annat så lite peppning och vetskapen om att andra har det lika djävligt är en tröst. En stor tröst!

Älskade lilla skrutt, Mamma älskar dig!

söndag 10 januari 2010

Telefonförsäljare...

Vad är det med vissa telefonförsäljare?

Jag trodde aldrig att jag skulle slänga på luren i örat på en försäljare, de flesta brukar det ju räcka med att säga Nej, jag är inte intresserad till. Det brukar funka. Inte idag inte. Nä, sju gånger sa jag "Nej, jag är inte intresserad!", "Nej, jag är nöjd som jag är!" och till slut, sjunde gången "Har du svårt att förstå, jag är INTE intresserad och jag har INTE tid att prata mer med dig nu!" Klick!

Grrr, de kan verkligen förstöra en hel dag, ringer vilka tider som helst, inga dagar är heliga och inga tider, just den här försäljaren har ringt varje kväll vid läggning av skrutt hela veckan, i fredags ringde de precis som Let's Dance skulle börja. 20:00 en Fredag?! Har de ingen känsla för att folk vill ta helg, slappna av med sin familj och bara vara?

Jag förstår att de vill sälja sina saker, men va fan, vill jag ha något så söker jag upp dem, de behöver INTE söka upp mig! Jag blir galen!

NIX here I come, nu ska här inte störas av fler försäljare via telefon. Nu får det vara nog!

Spöken!?

Tror du på spöken?

På riktigt alltså?

Jag tror absolut att de finns där, i alla fall tills att någon motbevisat mig. Inatt var jag hemma själv med barnen och jag kan lova att det var någon som gick runt här hemma, jag var så säker på det så jag till och med ringde älskling och frågade om han kommit hem och vad han höll på med för upp vågade jag inte gå.

Ja, jag vet att det kan knäppa och låta i hus, men fotsteg? Dörrar som slår igen och handtag som det rycks i och kostiga dunsar, nä, det känns inte som ett litet knäpp. Jag var ner och tittade till barnen säkert 50 gånger, de sov hela tiden, utan att ha rört sig. Jag kollade så att tvättmaskinen, torktummlaren och diskmaskinen var av, vilket de va så de kan inte ha dunsat. Jag tittade ut genom vart enda fönster men såg absolut ingeting. Hade någon tagit sig in i huset hade jag märkt det för låst och larmat var det.

Det var riktigt läskigt. Började som ett ryck i dörren, en duns och sedan som om någon gick runt i hela huset, men jag såg ingen och ingen svarade när jag ropade, inte ens de tre sovande barnen vaknade av mitt hoande.

Satt vid datorn där uppe ett tag men då kändes det som om någon stod ute på soldäcket och glodde på mig så jag flyttade mig in i sovrummet och stängde till dörren så den bara var lite på glänt. Då försvann ögonen i nacken. En liten stund i alla fall.

Usch, är det bara jag som är så här mörkrädd och rädd för spöken? Snälla säg att jag inte är ensam...

lördag 9 januari 2010

Hej mitt Vinterland...

...nu är jag här igen...




Eller ja, vintern har väl hållt vårt avlånga land i ett stadigt grepp ett bra tag nu. Kallt med rimfrost på träden, underbara vinterlandskap. Kyla som nyper våra kinder rosenröda, underbara vinter.



Igår kom Mamma med familj och hälsade på oss i den kalla vintern, en trevlig kväll med Let´s Dance, god mat och gott vin hade vi. Glada barn som njöt i fullo av den sista jullovs lördagen. Gick upp tidigt imorse för att släppa ut hästarna, det var nästan så det tog emot att släppa ut dem när jag såg att termometern visade -19,7 grader, men  med täckena på och stora höhögar i hagen så traskade alla tre snällt ut i hagen. Älskling är så söt, kör ut mig och hjälper till allt vad han kan, både med att bära ut hö och släppa ut hästar, han som inte ens tycker om dem. Men jag tror, jag tror att han har en liten crush på shettisen, för idag satte han till och med på henne täcket. Sen är han nog lite förtjust i Ds turbodisel, för de har långa och förtroliga samtal i hagen när jag mockar. Inte tror jag han avskyr den andra stora havremoppen heller, för han håller henne utan protester alls, fast hon är så stor (inte större än turbodiseln, men i hans ögon JÄTTE stor). Jag tror han börjar bli lite smyg intresserad av hästar, jag vet ju hur det var med hans son som absolut inte skulle rida, aldrig någonsin, inte ens följa med ut till stallet skulle han faktiskt, för det var töntigt. Men vet ni vad? Nu rider han själ, vill åka ut nästan varje dag, kan stå länge och prata med lill plutten och klia henne bakom öronen. Mocka är bland det rolisate han vet och foderstaterna kan han utantill. I julklapp stod där överst på hans önskelista; Säkerhetsväst, ridhjälm, låda med ryktborstar och borstar till lill plutten.



 Sötnöt!

Så skönt att komma hem igen efter att ha släppt ut hästarna och hela huset fortfarande sover så man kan krypa ner i sängen en timme till, extra skönt är det nu på vintern och tillsammans med älskling. Det är underbart!

Vaknade av ett litet yrväder som tyckte att vi skulle dra med oss Mormor, hennes man, Moster och Morbror till skridskobanan för lite åkning. Och vem kan säga nej till glittrande ljusblå 6-års ögon en tidig lördagsmorgon? Inte jag i alla fall.




Termometern visade -18,4 men det trotsade vi med underställ, varma sockar och termobyxor. På med skridskorna, för lill plutt var det första gången, tur hon hade Bröder, Moster och Morbror att hålla i handen när det blev svajigt, men hon är som på så mycket annat så duktig! Ramlade, javisst men envis som hon är reste hon sig och fortsatte med nya tag och snart åkte hon som om hon inte gjort annat.



 Hon som annars är en liten fryslort frös inte alls och ville absolut inte gå hem igen, inte ens efter en timme och med varm choklad och fika som lockbete så enda sättet att få med skrutt hem var genom att lova henne att vi ska åka imorgon igen. Så så ska det bli. Imorgon snörar vi åter på oss skridskorna och beger oss till skridskobanan. Men då tar vi med oss chokladen så vi kan stanan lite längre. Kan nog hända att det bara blir jag och barnen då älskling är på Whiskeyklubb.

Jag vet, visst låter det matcho!? Men det är inte så matcho som det låter, det är ett gäng grabbar, goda vänner till oss som träffas en gång varannan månad och äterlite godmat, snackar lite killprat och provar en Whiskey som ingen av dem tidigare provat. Ett avbrott i vardagen utan fruntimmer och barn. I gengäld har vi vår tjejkväll där vi träffas, jag och fyra helt underbara vänner, äter gott, snackar en massa skit, om allt och inget med vetskapen att det som sägs där och då stannar där mellan oss. Det är underbart och jag ser verkligen fram emot nästa vecka då det är vår tur att träffas. Sk abli så underbart skönt avbrott i den annars ganska kalla och vardagliga vardagen! Jag tycker så mycket om er, ni vet vilka ni är och jag ser fram emot nästa lördag.

Vad gör du för att få ett avbrott i vardagen?! Berätta!

torsdag 7 januari 2010

Ut och vandra

Idag har skrutt varit och lekt med Felicia hela dagen så henne har jag inte sett röken av. Men roligt hade de haft, åkt pulka och lekt, ätit Oxfile och busat. Ja, det var Skruttens sammanfattning av dagen och, just ja, smoothies hade de gjort också!

Skrutt har en handfull vänner som hon verkligen skulle gå genom eld och vatten för, Felicia är helt klart en av dem, hem kom hon med en kalasinbjudan till Felicias 6-års kalas nästa helg och säger "Klart jag ska gå på min bästaste kompis härs kalas, det förstår du väl Mamma!" Å ja, det förstår jag. Och inte tänker jag hindra henne heller. Skruttfia.

Annars har den här dagen inte bjudit på så himlans massa skojsigheter faktiskt, men än är ju inte dagen slut. Inte för mig i alla fall, vid elva blir jag upplockad för Nattvandring till sena natten. Ska bli lite skönt att komma iväg med trevligt sällskap medan resten av familjen sover...

...och kanske du också? Jag hoppas att det blir en lugn natt, men jag har hört att när nattåget från Göteborg rullar in på stationen kan det vara allt annat än lugnt. Tur att det är Torsdag och inte Fredag.

God Natt på er alla och hoppas ni har haft en underbar dag!


Familjeliv Part III

Här kommer Part III i följetongen om allt man bör veta inför livet med barn och  under tiden man lever med barn. Vi har nu kommit till själva familjebildningen samt olika sorters barn. Är ni av annan uppfattning så föreslår jag att ni vänder er till Familjeliv, deras ord är lag och jag följer bara lagen...



FAMILJEN
I en familj med en Mamma, en Pappa och 2,3 biologiska barn så tar man hand om varandra, hjälper varandra, stöttar och ställer upp. Man tar med alla barnen på utlandsresan tills att det alla fyllt 25, man städar deras rum och lagar den mat de vill ha, om det så krävs 4,3 rätter för att alla ska bli nöjda så gör Mamman det gladeligen, allt för sina barn. Lever man däremot i en familj med bonusbarn, bonusföräldrar och biologiska barn så ser det annorlunda ut, där råder djungelns lag, starkast vinner (allt som oftast bonusmamman), man skyller all världens elände på bonusbarnen, allt är deras fel, krig och världssvält. De är ouppfostrade, uppkäftiga och störda, är i vägen och stör när du försöker mysa med din sambo, fast de inte ens är hemma. Att åka på resa allihopa går inte, nä utlandsresor är för de som har bilogiska band inom familjen, du din sambo och ert biologiska barn och självklart dina barn om du har några, här är det skillnad på ditt och mitt förstår du och det är nästintill dödsstraff på att säga till ett bonusbarn, gud förbude att bonusbarnen har ytterligare en vuxen människa att lita på i sina liv att lita på...

...gud förbjude!


BONUSBARN
Att älska sina bonusbarn, det går inte, det kan man inte göra för det är inte ens egna barn, lika lite som man kan älska sin systersbarn kan man inte älska sina boinusbarn, man har ju inte ens blodsband till varandra, det går bara inte. Det är liksom en omöjlighet!

Men om man nu på något underligt sätt lyckas älska sina bonusbarn så får man inte det. det är ajabaja, det är strängeligen förbjudet, nästan jämförbart med barnmisshandel, i alla fall om man frågar Biomammorna och de vet alltid bäst, no matter what!


Bonusbarn är allt igenom av ondo, i min värld är det snarare bonusföräldrarna som inte inser att de är de vuxna utan beter sig som treåringar som är av ondo, men som sagt var FL säger annat så så måste det vara...



BARNETS KOST
Allt med socker borde förbjudas, det borde vara 18-års, nej 25-års gräns på allt med socker i, herregud, det är helt livsfarligt, tänk bara vad mycket socker det är i en frukt, hur kan man ge det till barn??

Fett, usch och blä, fett blir man fet av, man ska inte äta fett, inte något fett överhuvudtaget efter ett års ålder, det är livsfarligt man kan lixom typ ramla ihop och dö...

Kolhydrater i för stora mängder är farligt, likaså proteiner, herregud, ALLT är farligt!! Det bästa vore om vi slutade äta helt, då slipper vi alla farliga ämnen, kemikalier, sockerarter, fetter, proteiner och kolhydrater som kan ta kål på oss och kommer leva långa, smala, lyckliga liv...


...eller???

Jag trodde ju lixom i min enfald att en balanserad kost var att föredra men ack så jag bedrog mig, luft ska det vara, bara luft!


SYSKON
Syskon!? Vad gör man när man får ett syskon till sin lilla teling, ska man då hålla storasyster på 11 år hemma från skolan så att hon inte drar hem några baciller? Å hur gör man rent praktiskt när man ska lämna/hämta 4-åringen på förskolan när man har en liten? Kan pappan ta ut ett par timmar så att bebisen inte behöver följa med till förskolan, kan man lämna det hemma eller ska man låta barnet få gå hem själv?


Öööhhh...

....jag funderar fortfarande, men i min vildaste fantasi trodde jag inte just den biten var så komplicerad...



FÖRSKOLA
Antingen så ska dina barn vara på förskolan dygnet runt året om, du kan få hem dem på helger och lov, eventuellt, om du vill...

...eller så ska de absolut inte vara där, hemundervisning ska det vara, barnet behöver inga kompisar de första 13 åren, de behöver bara sin Mamma och Pappa, eller okej, mamma då för Pappor har vi ju redan kostaterat är överflödiga...

Glöm nu inte att väljer du att ha dina barn hemma så får du rätten att kasta ur dig kommentarer så som "Man skaffar väl inte barn för att lämna bort dem!?" "Du borde ha tänkt till innan du skaffade barn, att du vill jobba för att du mår bra av det skadar ditt barn för all framtid!" och "Det är sååååå synd om ALLA barn som är på förskolan heeeeeela dagarna!" För det vet ju du eftersom du själv är där så ofta, ligger i buskarna och kikar med kikare på vilka barn som är där varje dag och hur länge de är där. Det är liksom tur att vissa har så mycket tid över att de har tid med just det...




ADOPTIVBARN
Det här är nog bland det dummaste jag lärt mig på FL enligt eget tycke och det tar nästan emot att skriva det för jag tycker så tvärtemot att jag skäms å andras vägnar att folk säger/tycker och tänker som de gör men shoot, here it comes...

Adoptivbarn kan man jämställa med fosterbarn, de är inte ens egna barn och kan aldrig älskas så som ett eget barn. Eh, jag trodde i min enfald att alla barn var sina egnas och att de liksom växer upp i en familj och att det då inte spelar någon roll om man har biologiska band eller ej de är ju endå ens barn. Men, men har någon på FL sagt det så är det väl så jag har ju bara biologiska och bonusbarn själv så vad vet väl jag, mer än att jag vet att man kan älska utan att ha fött barnet själv!?




TOMTEN
Jag har under hela mitt liv längtat efter att tomten ska komma, varit lite extra snäll och skickat långa önskelistor, jag trodde inte jag hade fått några men av att mina föräldrar under hela mitt liv ljugit, bedragit och hållt saker och ting hemliga för mig kring jul, det trodde jag inte, inte förrän jag för 6 år sedan vaknade upp av att jag fick höra att det är barnmisshandel att hitta på saker så som att Tomten finns och sedan krossa den illusionen för barnet den dagen det kommer på att Tomten inte är en verklig farbror med röd luva som bor långt upp i Norr med Tomtemor, alla Nissar och en gång per år tar ut alla renarna och flyger land och rike för att ge alla snälla barn presenter utan i själva verket Pappa, farbror eller grannen. Det ger men! Svåra men! Själv så har jag än idag svårt att lita på människor, får svettattacker när jag ser röda luvor och vitt skägg, för att inte tala om då jag ser min Pappa...

...eller inte...

Men en sak är säker i alla fall, jag visste nog egentligen ingenting innan jag blev medlem på Familjeliv...

...varför går våra barn i skolan, allt man behöver lära sig finns ju på FL!?


Skrivet med en STOR portion ironi!

Familjeliv Part II

Vi har nu kommit till Part II av vad jag lärt mig som jag inte trodde att jag någonsin skulle behöva lära mig på Familjeliv. Read and enjoy!





VÄL HEMMA
Du måste beklaga dig över att alla vill komma och hälsa på din lilla teling, att alla kommer och att de har med sig fel presenter. Sen måste du säga upp bekantskapen med hälften för att de köpte fel färg på blommorna till dig, din sambo köpte ingenting till dig alls men i smyg hade han köpt den jätte fina spjälsängen för 152.000:- till dig och bäddat med exklusiva specialbeställda lakan till lill*n, men inget till dig så han får sova på soffan i 14 år som straff.

Eftersom du egentligen inte vill ha besök, men vill ha presenter så får den nyblivna Mormodern komma, och du är överlycklig för Mormor är en ängel som tar upp barnet då det sover, väcker det och gosar med det, som erbjuder sig att vara barnvakt redan under graviditeten, hon kan både komma och vara hemma hos er eller ta med barnet hem till sig, hon är helt underbar, hur skulle du klara dig utan henne? Och så ringer hon jämt och vill se hur det är med lilla guldklimpen, vill hälsa på och hjälper till med disken, tvätten, städning och matlagning när hon kommer på besök. Underbara ängel!

Men så var det han, han den här som sover på soffans Mamma, du har hållit henne på halster men så kommer han, han den där på soffan hemdragandes med henne en vacker dag och du inser genst att Farmor är en satmara som tar upp barnet då det sover, väcker det och gosar med det, som erbjuder sig att vara barnvakt redan under graviditeten, hon kan både komma och vara hemma hos er eller ta med barnet hem till sig, hur tänker kärringen? Och så ringer hon jämt och vill se hur det är med lilla guldklimpen, vill hälsa på och hjälper till med disken, tvätten, städning och matlagning när hon kommer på besök. Jävla satmara!

Att han som sover på soffan är överflödig, har ni kanske redan listat ut, om inte så är det så här det ligger till Pappor är värdelösa! Herregud, vad ska man med Pappor till, de är ju endast brukbara som spermadonatorer, sätt dom i bur och runka av dem när det är dags för barnalstrande så blir vi av med skiten....

...jag menar, de får inte hålla sin skrikande bebis utan att alla FLmammor är framme och tycker det är misshandel, de går inte upp på nätterna när lill*n vaknar, fast gör de det så är det fel, de jobbar för mycket eller inte alls, de hjälper inte till med disk/tvätt/städning/matlagning etc så att Mamman bara kan få ligga och gosa med den nyfödde lille telingen, det är liksom hennes privilegium efter att ha varit gravid i 9 månader, att få bestämma allt, bli servad och uppassad till 1000, så ni som inte visste det innan vet det nu, allt ni lärt er innan om jämställdhet är ett minne blott, det är kvinnorna som bestämmer! I alla fall de kvinnor som fött barn!

Inte nog med att alla mammor har rätt att bestämma hur och vad mannen ska göra saker hemma så har hon också rätt att bestämam hans umgänge, inga tjejkompisar är längre okej, ut med polarna utan sin partner är aja, baja, det kommer garanterat sluta med en otrohetsskandal, skilsmässa, vårdnadstvist och segdragen rättegång! Nej, usch och fy att unna sin partner en trevlig kväll med polarna ska man aldrig göra han ska däremot alltid ställa upp om hon vill ut och svira, HALLÅ hon har ju varit gravid, dööööh! HALLÅ, hon har ju ammat, döööh! Han borde unna henne det, det är hon värld efter 9 månaders graviditet, ammning en vecka och sedan barnavaktande i 25 år eftersom Pappan som jag i ett tidigare stycke redan konstaterat är helt överflödig på alla sätt och vis...

Hoppas du har koll på vad din man gör på datorn också fö porr är otrohet. Jag själv har aldrig sett porr som en otrosgrej, så länge man inte är fysiskt delaktig utan att ens partner vet om det alltså men enligt FL så är det otrohet att ens glutta åt ett håll med porr, om man är kille alltså, tjejer får glutta hur mycket de vill, det är lixom inte samma sak men attans den killar som ens kikar i Aftonbladets underklädesbilaga med de Ensamma Mammorna som Söker. I hans panna står det OTROGEN!



BOENDE
Tre trappor upp utan hiss funkar inte, hur ska man då få upp vagnen när man varit ute? Eller kan pappan ta ett par timmar och komma hem och hjälpa till att bära upp den när du varit ute och ätit ett ekologiskt, socker, fettfritt mariekex hos bästa vänninan som inte fick något kex eftersom hon var tvungen att ha munskydd för att inte smitta din lilla teling och du gick hem innan kaffet, ekologiskt, rättvisemärkt så klart, var färdigt för att din lilla teling gav ifrån sig ett pip i vagnen där h*n sov och det har aldriiiiiiig hänt förut, inte under de två veckor h*n varit utanför din mage i alla fall, något måste ju vara hemskt fel...

...eget rum måste bebisen ju ha, men den ska inte sova där, nä men det är ju bara sååååå roligt att inreda ett barnrum, rosa eller blått, dyra märkes sängkläder och handgjorda täcken och kuddar, special beställda till din lilla teling som Farmor betalat, du förstår när det kommer till inköp är Farmor bra, något ska hon väl endå göra för att hon är en sån satmara...

Men sova ska inte bebisen göra där inne nej, den ska så klart sova i eran säng, blir det så att Pappan inte kan sova får väl han flytta in i spjälsängen, det är din rätt som Mamma att bestämma det! Fast han ska fortfarande vakna på nätterna, men han ska inte ta bebisen för det är han inte kapabel till utan han ska liksom göra ett tappert försök men du tar snabbt över eftersom att bebisen inte tystnar innan han kommit in i rummet, han får skäll av dig och får lägga sig i hundkorgen istället för nu, nu ska här testas att sova i spjälsäng för lill* guldklimpen, just nu är det en bra ide. Klockan halv tre en onsdagsnatt efter 32 veckors nätter av vaka. Tycker du!

Rosa och blått ska det inredas med ja, rosa till alla killar och blått till alla tjejer, annars kan de få men. Ger du en kille ett blått rum och bilar så kommer han bli kvinnomisshandlare och våldtäktsman, ger du en tjej rosa rum med dockor så blir hon manshatare och får psykiska problöem, nä omvänt ska det vara, visst din son blir en transa och homosexuell, men det är inne så det funkar, din dotter kommer att bli bilmekaniker och våga vägra vara hemma med sina barn och det är oxå inne så det funkar det med, du kan alltså sova tryggt om natten om du gett din son ett rosa rum och din dotter ett blått...

Eller vad då sova??

Du måste ju vagga runt på din teling så h*n kan sova, sen måste du sitta brevid och lyssna så att alla 23 andningaslarm fungerar och så att ingen bryter sig förbi de 32 inbrottslarmen för att kidnappa din lille guldklimp, för det är faktiskt jätte vanligt! Sova gör inte en Mamma på 25 år, det är hennes kall att alltid vaka vid sitt barn, dag in och dag ut, är barnet vaket så ska varje steg övervakas, det kan ramla och slå sig, bryta ett ben, tvingas sy ett par stygt, få ett skrapsår eller blåmärke, man bör förresten alltid uppsöka närmaste akutmottagning om barnet fått ett skrapsår, det kan bli infekterade och ge fruktansvärt fula ärr men kom ihåg, kommer du in på Akuten med ett skrapat knä så kommer Soc stå och vänta på er då ni kommer hem igen...



SERVICE MAN SKA KRÄVA

Jag har lärt mig att McDonalds och Burger King MÅSTE värma barnmat. Det är lixom det minsta man kan KRÄVA av dem, fast man inte ens har tänkt äta där, ens köpa en kaffe faktiskt så SKA de värma maten till ens barn och så SKA de ha skötrum, ammningsrum med hemma biosystem så alla Mammor kan ta det riktigt lugnt och skönt och få vara i fred när de ger sina små mat, men kom ihåg, maten behöver inte va köpt där och Mammorna behöver själva inte köpa någon mat för att få njuta av dessa fasiliteter. Allra helst ska någon möta upp i dörren och bana vägen för dig och din vagn på McD & BK (och i alla affärer, på alla andra restauranger oxå såklart), stänga av en kassa och en toalett bara för dig så att du slipper vänta, att det är mitt i lunchen spelar ingen som helst roll, herregud har man barn ska man inte behöva vänta, det förstår väl alla....

...eller!?



BVC
FL är den nya tidens BVC, släng upp ungen på tangentbordet ska du se att alla vet vad h*n väger, BVC är ute, de har alltid fel, man ska absolut inte lyssna på dem, de är bara inkompetenta idioter som pratar efter eget tycke och smak, det om något har jag lärt mig på FL, och inte att förglömma en bebis på två månader är stor om den väger mer än 4508 gram och kommer bli en jätte som vuxen, väger den däremot 4506 är något galet åt andra hållet, då ger du den inte mat, arma stackars barn....

4507 gram ska det vara för att ditt barn ska bli en välmående, normal stor vuxen en vacker dag, allt annat är helt åt skogen, vad än BVC och alla kurvor till höger och vänster säger.

Kom också ihåg att vad BVC än säger på vaccinera INTE dina barn!! För allt i världen, vaccin som är framtaget för att hjälpa och minska stora smittspridningar är endast av ondo, man hamnar i koma, vaknar autistisk om man i bästa fall vaknar... (Nu säger jag inte att det inte kan hända, men på miljonen är det ju inte speciellt vanligt...)

Part III är på ingående...

Familjeliv Part I

Jag har länge, snart 6 år varit medlem på en sida. En Familjesida med forum och allehanda mer eller mindre intressanta saker att läsa om. Jag har under åren konstaterat att allt man behöver veta om graviditeter och barn kan man lära sig på Familjeliv. BVC släng dig i väggen, dietister och sexrådgivare är överflödiga, Hallellulja för Familjeliv, stället där alla alltid vet bäst och har rätt, no matter what! Jag har lärt mig så mycket på FL att jag borde ha hoppat av skolan redan i tvåan och då menar jag inte tvåan på gymnasiet, nä utan på lågstadiet...

Jag tänkte för att göra det lite lättare för alla där ute så har jag samanställt allt som jag har lärt mig på Familjeliv, för din skull. Du slipper helt enkelt gå in och leta reda på informationen själv, allt står här, kategoriserade, allt för att underlätta din vardag och för att ge dig svaren på frågorna du inte trodde fanns, en följetong i tre delar...



GRAVIDITET
Jag visste att Livsmedelsverket har en lista på mat som de rekomenderar att man undviker när man är gravid, men jag visste helt ärligt inte att den innehöll saker som; Potatis, lök, glass, Kalles Kaviar, Falukorv, Hushållsost, oliver, tandkräm (!?), persilja, ris och typ allt ätbart som finns!

Det känns lite skumt för det måste ju betyda att alla gravida har näringsdropp hela tiden och jag har sett många gravida, men få med droppställning efter sig...

...men jag kanske är blind eller har selektiv syn eller nått! Eller så kan det kanske bero på att ingen märker att de är gravid innan 8:e månaden, för av dömma av mängden trådar med starten liknande den här "Mina bröst spänner, mens har jag inte haft på 8 månader, jag har tagit 24 graviditetstest som alla visar positivt och magen ser ut som en ballog, vad tror niu, är det gaser eller kan det verkligen vara så att jag är gravid? Vi har lixom försökt i 103 år och inget har hänt än..."

Vänta, jag ska bara ta fram min spåkula! Men hallå, något måste vara fel för vet ni vad? Jag ser inget i den. Men, och jag säger men, jag fick en gång i skolan, tror att det var i grundskolan, nej, jag vet att det var i grundskolan lära mig hur man blir gravid och vilka symptom man kan ha och med den kuskapen säger jag att det är en fis!

När vi nu konstaterat att det är en fis du bär runt på så ska vi avgöra om det är en kill eller tjej fis så vad tror ni, alla säger att det är en flicka, tror ni det?? Eh, ska bara ta fram min spåkula och se...

...å nä, jag såg inget den här gången heller, men jag kan lova en sak och det är att du blir snart varse vad det är, det kan jag verkligen lova, för det är enligt vad jag har lärt mig, utanför FL väldigt få fisar som stannar inne för alltid. Fast det är klart man kan ju inte veta så noga hur det är med den saken egentligen eftersom jag inte lärt mig just det på FL.



FÖRLOSSNING
Din förlossning är precis som din Mammas, och som alla andra Mammors, och deras Mammors...

...alla börjar på samma sätt och slutar likadant, en orgasm och ett plopp på BB!

Om något inte varit bra under förlossningen så är det garanterat Barnmorskornas fel, allt är deras fel, bara skäll på dem för att Narkosläkaren va sen med bedövningen, grannen i rummet intill behövde ett akutsnitt jsut som du ville ha lite juice, det är bara att ösa på, allt är deras fel, ingen fara, så är det för alla, Barnmorskor är sända från djävulen...

Bedövning är för mesar! Coola tar ingen bedövning, de härdar ut, det är ju såååå nturligt att föda barn, det är man ju skapt till som kvinna, varför då spruta in kemikalier i ens kropp som kan göra lilla telingen ledsen i magen men ge dig ork att få ut den...

Om du nu MÅSTE ha bedövning så ska du ta Akupunktur eller något annat naturligt, något som inte påverkar bebisen, eller pappan, ja för tänk om det läcker ut lustgas i rummet och den blivande fadern blir påverkad av den! Hemska tanke!

Och glöm aldrig, nu säger jag ALDRIG att har man gjort ett snitt så har man inte fött barn! Inte på riktigt i alla fall...

...inga snitt är heller okej, så vida de inte är urakuta för alla kan komma över sina rädslor, alla kan föda vaginalt! Att du har trångt bäcken och blivit utsatt för sexuella övergrepp som liten som har gett svårigheter att låta någon pilla dig mellan benen är ingen ursäkt, du är väl kvinna!?



AMNING
Helamning tills att barnet är 5 år är att föredra och delamning till 15 år är att föredra barnet slipper då få i sig onödiga kalorier, kemikalier, socker, fetter och annat bös som finns i all mat, det slipper dessutom att tugga och således kommer det inte att sätta i halsen, vad du än gör lyssna inte BVC när det kommer till amning utan amma överallt, så ofta du kan och vill, helst endå lite oftare, tänk på att du själv går ner i vikt samtidigt också vilket är ännu en viktig anledning till att amma minst 5år. Heltidsammar du i minst 5 år så har du all rätt i hela världen att håna de som inte ammar öppet, du har all rätt att berätta vilka dåliga människor de är som inte tänker på sitt barns bästa...

...och du har dessutom all vetskap om vilka ersättningar som är bra och vilka som är mindre bra, vilka man inte ska använda och vilka man i värsta nödfallet (typ om Mamman ligger på sjukhus och har opererat bort brösten) kan använda, du har dessutom koll på vilka flaskor som är bäst samt vilka nappar det ska vara på för att barnet ska kunna suga precis likadant som på bröstet....

...hur den ekvationen nu går ihop, eller det måste ju vara så att alla heltidsammande i 5 år har himlans massa tid över till att säta sig in i saker som de verkligen måste bry sig om...



BARNETS BÄSTA
Alla barn måste, utan undantag vara ute minst två gånger dagligen i minst vardera 12 timmar! Frisk luft är bra, det håller barnen friska! Ut med dem, ut, ut bara, att det är -19 grader och blåser orkanbyar spelar ingen roll, ute ska man vara!

Alternativet är ju att barnet får alla sorters allergier som finns och blir dödssjukt, men kom ihåg, akta dig för andra människor ute, alla är sjukla och går runt med latent pest i sina kroppar siom kan smitta din lilal teling på milsavstånd, akta dig med andra ord för köpcentrat, förskolor, apotek, badhus, hockeyarenor, bio, lekparker , tätbebyggt område, vandringsleder i skogar i närheten av en stor eller mindre stad...

Alla barn är lika! Jag personligen tycker då att de flesta barn är rätt olika, både till utseende och sätt men säger FL något annat så är det väl så...

Jag har nämligen lärt mig på FL att alla barn har samma behov! Alla barn ska sova på samma tider, äta på samma tider, bajsa på samma tider annars är något fel, för hallå, mitt barn gör ju så och då måste det vara det enda rätta, eller hur!? Har ditt barn svårigheter med att svälja, har ALLA andra barn det också, det viktiga är bara att du inte berättar det för någon förrän du har tillräckligt många uppretade anhängare i Forumet på FL.

Du vet väl att det är livsfarligt för ett barn att sova borta, utan dig en natt innan sin 25-års dag? Ditt barn kommer få allvarliga men! För att du lät det sova över hos Mormor eller än värre Farmor innan sin 25 års dag för att du behövde sova en hel natt! Ditt egoistiska tänkande kommer att försvåra aknytningen till ditt barn och h*n kommer att bli en ligist, heroinmissbrukare och alkholist innan du vet ordet av...

Barn ska få som de vill!! De ska åka vagn till sin 15-års dag, de ska bara få gå ut med Mamma å Pappa till sin 25-års dag, allra helst killar, de ska passas upp på tills de blir som robotar "Mamma, min tvätt ligger på mitt rum, kan du hämta den, tvätta den, torka den, stryka och vika in den i min garderob NU?!" Mamma, kan du åka och köpa pizza till mig och mina 32 kompisar som ska sova över fast jag har ett eget jobb som egen företagare inom IT branchen med 75000:- i månadsinkomst och bor hemma medan du är handikappad, utan inkomst, bil och körkort..."

Gud förbjude att barnen lär sig hjälpa till och ta ansvar för sina handligar, man kan ju bli anmäld till Soc, visste ni att man blir det förjämnan? Man blir anmäld till Soc om man låter sin 16 åring vara ute längre än till 19:00 på en vardagkväll, om man låter lill*n sova i vagn på altanen, om man inte har baby watch, om man har en sexåring som skriker genom ICA och man ryter ifrån elle rgud förbjude, tar tag i armen på. Du blir anmäld till Soc om din treåring får ett skrik utbrott kvart över sex en vardagkväll så att grannarna hör, för då är det Bolibompa, inga barn borde väl bli arga då....

Du blir anmäld till Soc för att du ger ditt barn godis, du blir anmäld för att du inte ger ditt barn lördagsgodis, du sitter med andra ord i en rävsax för enligt FL kommer DU inom en snar framtid vara föremål för en utredning hos Soc.

Visste ni förresten att Soc har inbördes tävlingar om vilket kontor som kan LVU:a flest barn på en dag? Jo, så är det, det har jag lärt mig på FL, det är nämligen så att de de bara sitter på sina kontor och vänder lite papper, kollar lite på Facebook och så är det någon som känner för en promenix å bjuder med sig kollegan, de tar en tur genom staden när den ene plötsligt säger "Hmm, borde vi inte knacka på där och hämta barnet, då har vi flest LVU innan lunch å då får ju de andra bjuda oss på lunch..."

Å vips är ännu ett barn omhändetaget enligt LVU...

De tävlar helt seriöst om vem som kan omhänderta flest barn/dag, timme eller minut på Sockontoren i Sverige, de uppdaterar på nätet varje kväll, jag tror att det var Lunds Socialtjänst som vann idag med 396 omhändertaganden, så nu är alla andra enheter taggade till tusen inför morgondagen.