tisdag 4 september 2012

Det är tyst i huset...

...endast Cicci är vaken, men hon om någon borde sova nu eftersom Agnes tänker väcka henne minst tre gånger i natt och sen till råga på allt vilja stiga upp i ottan. Tova & Kasper där emot kommer inte vilja stiga upp i ottan utan snarare fram emot lunch men se det funkar inte tycker Cicci, speciellt inte när det är skola så det kommer bli ett himla liv här hemma imorgonbitti, som vanligt så natti, natti på er alla fina, nu ska jag sova så jag orkar med ännu en dag med våra underbara huliganer...

I'm back - again...^^

Det var inte igår inte.
 
Nu kliar det i mina bloggfingrar igen, har massor att skriva om och har tänkt få ner det på pränt länge och nu känns det som det är dags.

Nu sätter ketchupflaskan igång, ni vet först kommer inget, sen kommer inget och efter det kommer inget och sen kommer allt på en och samma gång...
 
Först och främst - vad har jag gjort för att förtjäna mina underbara huliganer?! Jag sliter mitt hår när Agnes 13 månader klättrar upp på vardagsrumsbordet och dansar eller när hon slänger sig på golvet, skriker och sparkar för att hon inte får fortsätta dansa på bordet samtidigt som Tova min mini preteen inte gör annat än säger tvärtemot mig. Säger jag att hon får tusen kronor att köpa godis för så är det fel, det är för mycket, det är för lite och orättvist mot allt och alla, säger jag däremot nej så får fröken ett utbrott som skulle få Hulken att gömma sig - då är Det orättvist och elakt och allt, vad jag än säger är allt tvärtemot oavsett vilken fot jag står på, tror fasen jag ska testa att stå på händer - det kanske kan funka.
 
 
 
Kasper är i värsta åldern ever, snart 13 år och här har vi kaxig tonåring delux som helst av allt vill vara vuxen, eller tom tror att han är det ibland. Dessa tre i samma rum gör att jag åldras fortare än ett äppelskrutt i öknen. Jag törs nästan sätta mitt liv på att innan jag fyller 32 så har jag fått mina första grå hårstrån.
 
Hur gör ni andra - hur klarar man vardagen med många barn i alla olika åldrar?! Seriöst jag tror inte jag är skapt för att ha fler än ett barn, ett barn utan vilja, envishet och ett jävlar anamma. Det är nog egentligen vad mina nerver klarar av. Fast å andra sidan kommer mina brudar gå långt, Kasper och Kristoffer också - ingen kommer någonsin kunna sätta sig på dem och de kommer förmodligen bilda varsitt litet rike att styra över. Varsitt en mansherravälde.
 
Å till dess får jag väl bara gilla läget och inse att jag älskar dem alla till månen och tillbaka även fast deras underbara "trots"perioder krockar i en krock större än Big Bang.
 
Men bortsett från att våra underbara barn gör livet både surt och alldeles underbart för oss så rullar livet på. I en ryslig fart. Både på gott och ont.
 
I går drogs mattan undan våra fötter - min lillasyster fick en sällsynt diagnos som innebär många sjukhus besök och livslångt medicinerande. Idag får hon sin första behandling för Variabel Immunbrist - hon saknar helt enkelt helt immunförsvar och kommer resten av sitt liv att behöva medicineras - nu de fyra första veckorna sker medicineringen på sjukhus sedan är tanken att hon ska lära sig att medicinera sig själv hemma. Hon är 15 år och världen underbaraste, världens bästa moster och syster (sorry Nette & Em - ni är också bäst men just nu är det Magda som får min uppmärksamhet, å för säkerhetsskull, jag älskar er Sebbe & S också men ni är mina bröder), livet är så jäkla orättvist ibland. Men hon är också en riktig fighter - kanske är det därifrån mina döttrar fått sin envishet - så det kommer gå kanon!
 
Agnes sjukdomshistoria kan ni redan och hennes njurar är under kontroll - vi har inte behövt åka in mer till sjukhuset men ska in i November på en stor kontroll igen vilket vi inte alls längtar efter samtidigt som det är skönt att de har henne under koll, svensk sjukvård fungerar klanderfritt när man verkligen behöver den och jag är så oerhört tacksam för att vi bor i Sverige just nu.
 
Det finns fler saker som är grymma med Sverige, ni vet jag älskar ju danska barnkläder men kläder är ju inte allt man behöver när man är ett barn. Man behöver så mycket mer, en snygg & skön vagn, en mjuk och skön åkpåse som håller en varm även de kallaste dagarna på året eller en som håller vinden och regnet borta en blåsig höstdag. En mysig filt att ha i sin säng eller vagnen när man ska sova och så klart en snygg dyna som lika mycket som den piffar upp vagnen gör den än mer ombonad, mjuk och skön. Här kommer min kärlek till Sverige in - The Buppa Brand - sveriges snyggaste & coolaste åkpåsar, dynor & filtar i super kvalitet till kanon priser! Det är kärlek - softshellåkpåsen är så sjukt smart och är perfekt nu när höstrusket har börjat - hur kan det komma sig att ingen kommit på tanken att göra åkpåsar i softshell förut?
 
 
 
Eller det är klart att det behövdes en svensk designer & mamma till det..;) Visionen med The Buppa Brand är att ta dagens barnprodukter till en annan nivå. Roliga tyger, oväntade material och tryck, bättre priser och smidigare design. The Buppa Brand gör färgglada produkter åt färgsprakande barn - att de lyckats med det kan ni väl hålla med om, eller?!
 



 
Bilder lånade med tillstånd från The Buppa Brand
 
Nä, nu måste jag ta mig an huset men I'll be back - soon...