torsdag 25 februari 2010

Det klirrade dödsskönt i kistan...

..det gjorde det med ite mat! Älskling kom hem med mat från Thaivagnen. Ja, ni läste rätt Thaivagnen. Det är nämligen så att här ute på landet är det långt till närmaste Thairestaurang så en galen liten flintskallig farbror har slagit upp en vagn, en sån ni vet som brukar finnas på marknader och andra tillställningar, här på en parkering. Öppet varje dag från 11:00 till 20:00, buffe med 4 rätter, 60:- inklusive dricka, kan inte bli bättre! Maten smakar dessutom helt okej.

Jag tycker förresten det är rätt kreativt av den flinskalliga farbrorn att göra så här, och omtänksamt, för vilka skulle hinna in till stan på lunchen och köpa med sig Thaimat??

Jag vet, man måste inte äta Thaimat, men gudars skymning vad det är gott ibland. Jag somannars är en riktig sucker för Sushi lever ju tyvärr inte livet i en by på japanska landsbyggden iförd kimono och pinnar i mitt hår. Men en skål Minosoppa och 34 bitar sushi framför mig var måltid. Tyvärr.



Eller det kanske är tur för jag gillar faktiskt så mycket mer än Sushi. Rårakor! Rårakor är underskattad mat, de tär så gott så gott. Det har alltid varit min favoriträtt, min lillasyster hatade det när vi va små och min Mamma älskade väl inte direkt att stå och skala och riva flera kilo potatis för att glädja mig så jag fick det bara till min födelsedag. Bara för att djävlas (jag är hundra på att det bara för att jävlas, för hon kan inte ha älskat det så mycket...) så önskade sig min lillasyster varje år till sin födelsedag istället Blodpudding. Blodpudding???? Blä, isch och usch. På sin födelsedag dessutom, stackars lillasyster...



Blodpudding är verkligen en av få saker jag inte äter, blodpudding, isterband och lever det klarar jag bara inte av. Jag har verkligen försökt men det går bara inte, det är som om min matstrupe lägge rpå locket och det går helt enkelt inte att svälja.

Annars äter jag allt, jag älskar fisk och skaldjur i alla dess former och potatis! Jag är lite som Håkan i Sunes Sommar, tar gärna potatisskålen när ingen ser och äter upp alla potatisarna, varme med gräddfil eller kalla med bara lite salt på, mmm vad det är gott!  Speciellt färsk potatis, färskpotatissallad med avocado, koriander och citron, det är sommar det är höjden av smakupplevelse det är en sensation i gommen!

Sen gillar jag att äta borta, köttfärssås och spaghetti tillexempel är inte gott, det är tråkigt och smaklöst. Men äter man det borta är det alltid så gott. Det smakar som om man satt på en Italiensk liten restaurang i bergen coh in kommer en italiensk bondmora med tomatfläckigt förkläde och det doftar ljuvligt för att inte tala om smaken, det bara smällter i gommen. Jag har aldrig varit med om att någon annan misslyckats med sin köttfärssås & spaghetti men min egna luktar mer som en klibbig, svettig italienare halv två på krogen med en bitter eftersmak.

Min Pappa, han lyckas alltid i köket, det spelar ingen roll vad han lagar för mat så är det alltid klockrent gjort, perfekta kombinationer och goda smaker, lagom mavägning mellan hetta och svalka. Han är en mästerkock! Ja, alltså inte till yrket för då är han psykolog.

Jag hörede förresten av en vän igår att det är inga som går så mycket till psykologen som mödrar till 6-åriga döttrar. Jag förstår dem, jag köper resonemanget, kanske dags att boka en tid...

...nu när det endå har klirrat dödsskönt i kistan...

2 kommentarer:

Ewa sa...

Hejsan. Kikar runt lite på din blogg
// Ewa

*AnGeLiKa* sa...

gör bara ett litet,litet tassavtryck om att jag gjort en blogg =)