torsdag 25 februari 2010

Maffian

Igår hade skrutt med sig två av sina bästa kompisar från förskolan. De är alla tre blonda med blåa ögon, söta som socker och vildare än vildaste tiger på Afrikas Savann, man kan med andra ord säga att jag hade fullt upp.  Eller nä, det hade jag egentligen inte för de leker så bra tillsammans så det är helt otroligt åt det.



Visst, vardagsrummet såg ut som ett stall med boxar under bordet och skrutts rum såg upp som en Pet Shop uppfödning. Över allt ligger det små söta Pet Shops, jätte gulligt, ända tills jag trampade på en igår kväll när jag skulel lägga skrutt.



Jag undrar hur länge det kommer att fungera att de leker tre. Jag menar, jag är ju tjej och jag vet vilken problematik det kunde uppstå när vi var fler än två. Men jag hoppas att de fortsätter hålla ihop, de är så söta. Eller förresten, det kanske är bäst att splittra på dem redan nu, tre blånda 15 åringar som tjuvröker bakom ICA och viftar med siona långa ögonfransar kan aldrig sluta bra.



Nu går det väl an, nu pratar de Pet Shop, hästar och hundar. De dricker saft och har äldre syskon som vaktar på dem. Kanske, kanske kan vi använda det där med syskonen, vi tar skrutts två bröder, Fs alla syskon, 6 eller 7 stycken tror jag att de är och As äldre syster och bror så kan vi utbilda en hel arme att vakta på dom, så att de aldrig får chansen att ta fönstervägen in eller ut hos varandra och de aldrig kommer kunna stå bakom ICA och hosta cigarettrök utan att bli påkomna. Undrar om man kan utbilda dem på något Boot-Camp i USA till elitsoldater som arbetar efter devisen Rädda de tre blondinerna, inga hinder är för stora!



Vad tror ni, skulle inte det funka??

Ett annat alternativ är ju att skicka iväg de tre till klosterskola i Österrike, men då får nog Nunnorna mer jobb än de klarar av så risken finns att de blir hemskickade innan de hinner anlända.

Det finns ju ett tredje alternativ och det är ju att man kan hoppas att de håller ihop och ställer upp för varandra i vått och torrt så som bästisar gör, även när de hamnar i trubbel. Man kan inse att tiden kommer ha sin gång och att vi inte kommer kunna hindra dem från att testa på saker, både roliga, lärorika, spännande och farliga. Inse att de kommer växa upp och förhoppningsvis bli tre starka individer som har kul tillsammans och som vet att om det händer något så kan man alltid komma hem, till någon.

Jag tror jag ska jobba på den sista, och jag tror att det blir den lättaste vägen också! Jag tror att genom att visa att man finns där och låta dem få utforska omvärlden utifrån sina intressen, bus och tokerier så kommer de veta att det finns många vuxna runt ikring dem som bryr sig och på så sätt klara sig bättre...

...å andra sidan så kommer nog den som ger sig på dessa tre blondiner stöta på mer patrull än vad de räknat med...;-)

Inga kommentarer: