...ja, så hette han. En gång var han bara min och vi älskade varann. Teddybjörnen Fredriksson hans nos den var av garn. Ja, han var min bäste vän när jag var ett litet barn.
...fast han hette inte Teddybjörnen Fredriksson. Han hette hundis eller vovvis eller nått, jag minns faktiskt inte. Jag minns dock att han var mörkbrun med långa öron, en röd vit randig tröja och en brun, lurvig jacka över. Egentligen så såg han nog inte alls ut som en hund ens men det var det, det vet jag för det hade jag bestämt!
Min bästa vän var han nog egentligen inte heller, eller jo när det var dags att sova så var han det och när det var dags att få spruta, då var han min allra allra bästa vän. Då tog han en spruta före mig för att visa att det inte var farligt, jag minns så väl en gång när han fick en spruta innan mig och sen ett plåster på armen, precis som mig. Det var ju orättvist annars, det förstår väl varenda kotte?
Och varje kväll var han så go' och mjuk, då värmde han min säng så varm.
Han var så snäll, en gång när jag blev sjuk så fick jag sova på hans arm.
Han är borta nu. Försvunnen. Jag kan inte säga att jag saknar honom direkt men jag minns fortfarande känslan när jag upptäckte att han var borta. Vet inte hur gammal jag var, kanske runt 10 och en dag var han borta. Jag kan ha tappat honom, Mamma eller Pappa kan ha "lagt undan" honom, jag vet inte men då var det en klump i magen, tårar på mina kinder och ett hiskeligt humör.
Jag undrar just vad som hände med honom, tror det var min mamma eller Pappa som smusslade undan honom. Jag vet inte en jag tror det och därför ska jag aldrig smussla undan Skrutts hundis. Ja hon har faktiskt också en hundis, den heter just det och ser mer ut som en hund än vad min gjorde men liksom min med långa mjuka gosiga öron.
Hon släpar inte med sig hundis utan han bor här hemma i hennes säng, ligger där och väntar på henne varje kväll så gosar hon ner honom i sina armar och somnar sött efter att sagan är slut.
Har du kvar din allra bästa vän, som du hade när du var ett litet barn? Din Teddybjörnen Fredriksson? Enligt Aftonbladet har var tredje britt kvar sin nalle och sover dessutom fortfarande med den och tja, varför inte? Lär ju knappast skada någon oskyldig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar