onsdag 20 januari 2010

Det är magiskt



Det finns saker som kan få mig att förflytta mig till drömmarnas land, sväva bort långt upp i det blå. Saker som kan beröra mig på rätt sätt, få mig att känna mig fjäderlätt med vingar av vitaste vitt. Saker som värmer mig inifrån och ut.

Min dotter är ett. När hon har lagt sig och jag tittar till henne innan jag själv går till sängs om kvällarna då fylls jag av ett sånt enormt lyckorus, en värme och glädje av att ha en så underbar dotter, så söt, så vacker, så underbar. Att se henne sova så liten, så oskyldig så söt, så perfekt det värmer hennes Mamma inifrån och ut.

I stallet, att få vara själv, bara själv ha radion på i bakgrunden och få låta tankarna försvinna bort, långt bort. Att hoppa upp på hästen och bli ett, att rida genom snötäckta landskap, täta skogar och öppna fält. Känslan av att vara ett med ett så stort djur som en häst är mäktig, att känna hur den lyder minst alilla vink man ger den, känna hur den fattar galopp och arbetar under en över en äng i skogen, bara hör aljudet at hovarnas klapprande och fåglar som kvittrar. Bli ett med hästen det är mäktigt, det gör att jag känner mig fri. Fri som en fågel.

Så finns det sånger, texter och musik som kan få mig tusentals ljusår bort här ifrån. Musiker som är så genuint äkta som kan beröra med sin stämma så att det känns som att jag brinner inuti. De lyckas på något konstigt sätt få alla de där känslorna, minnena och drömmarna jag har att komma till ytan, ibland så starkt att tårar  trillar ner för min kind, ibland så det spritter i hela min kropp, det är magiskt. Magsiskt att höra Tove i Himlen är oskyldigt blå, magiskt att höra Lars Winnerbäck och Anna Stadling i en duett, det är för mig lycka.

Precis som det är att gå barfota genom gräset på en sommaräng en tidigt morgon medan solen går upp och morgondaggen ligger kvar på marken. Höra skvalpande vågor somslår mot en strandkant längre bort, höra fiskmåsarna när de dyker efter fisk i den tidiga morgonen. Det är magiskt!

Att sitta hemma i soffan med en filt omkring sig och en stor kopp varm choklad med grädde och marshmallows i, sitta där och se på när barnen spelar ett spel och bara känna värmen stiga inombords av hur lyckligt lottad man är. Att sitta där i goda vänners sällskap och bara vara, så som man bara kan med riktigt nära vänner. Bara vara, ta varandra för vad de är, inte vad de kunde ha varit. Där och då, det är en varm och skön känsla.

Att se glädjen i barns tindrande ögon när de för första gången cyklar själva, när de ser paketen under grannen på julaftonsmorgon, det är en glädje att få uppleva, en värme, en fridfullhet och magiskt.

Tänk om man kunde stoppa ner lite av känslan i en burk och ta fram när man känner att man behöver det, en liten ask med oskyldig barnsömn, frihet, morgondagg, varm choklad och glittrande barnögon som när man öppnar asken, lite på glänt låter som Tove och Winnerbäck i ett porlande skratt av vågor som kluckar mot stranden och hovklapper i en ljuv melodi samtidigt som värmen sprider sig i kroppen och tankarna försvinner långt, långt bort...

Inga kommentarer: