Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla min tro. Tron på mig själv, på allt eller inget?
Jag är inte religiös. Jag tror inte på Gud, jag tror att om Gud hade funnits så hade det inte funnits så mycket ondska i världen som det gör. Jag tror att världen hade varit en bättre plats om vi haft någon liten gubbe där uppe som titulerade sig Gud.
Jag tror heller inte att vad vi gör här i det här livet avgör vad som händer i vårt nästa, om vi ens får något nytt liv. Jag tror inte att vi återföds till något bättre, mer värt för att vi har varit snälla mot kor och andra djur. Jag tror däremot inte att allt tar slut den dagen vi lämnar livet. Jag tror att vi är för komplexa för det, för att våra själar bara ska försvinna i tomma intet och lämna ett skal kvar här på jorden.
Jag tror att vi kommer till en plats lik Nangijala i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta, där det är vackert, där dagarna går fort och vi snart är tillsammans med våra nära och kära igen, utan sjukdom och smärta. Det är vad jag vill tro i alla fall. Tro på Astrid Lindgren.
Sen kan jag inte säga att det inte finns något som på sätt och vis avgör vad som ska ske samt vart och hur, kanske är det ödet, kanske är det vi själva eller större makter, utanför vårt medvetande. Det vet jag inte, jag tror att ödet kan spela oss spratt ibland men att vi i mångt och mycket styr våra liv själva med fri vilja.
Att tro på sig själv tror jag är det som bäst beskriver min tro. Jag tror att jag kan saker, att jag ska klara det, ibland går det och ibland går det inte alls men då är det som regel jag själv som satt käppar i hjulet på mig själv.
Jag tror att Gud i mångt och mycket är en synonym för att inte behöva ta ansvar för sina handlingar helt och fullt ut. Jag förringar ingen dess tro, alla har rätt att tro vad de vill bara de tar ansvar för sin tro och inte smäller av en bomb på plattan för att Gud sa så, då är man i min värld ute och cyklar. Då är det enbart ett sätt att skylla ifrån sig sina egna handlingar.
Väljer man sedan att gå i kyrkan och be eller bara tro på Jesus och Gud i den bemärkelsen att man trivs med det och kan förlika sig med att alla inte delar tron och accepterar det tycker jag att tro och religion är något ganska vackert och intressant. Men som sagt för mig är tron på mig själv större än den på Gud och Allha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar