Katter & hundar vs sällskapsmänniskor...

...eller var det sällskapskatter och hundar och människor?

Jag blir inte klok på vilket och hur mycket djurvän jag än är så tycker jag att det är varje djurägares ansvar att se efter sina djur, vare sig man låter dem ströva fritt eller man har dem i koppel alternativt inne.

Efter veckans magsjuka här hemma har jag liksom resten av familjen lite lagom mör så igår eftermiddag tog jag mig en tupplur, i min säng. Resten av familjen var där nere och i garaget, eftersom vi bor i sutterräng hus och övreplan enbart vätter mot vår tomt så stod altandörren öppen, det var öppet där nere med liksom några fönster. det var ju inte så att ingen var hemma direkt och det var över 25 grader ute på vår baksida.

Jag vaknade av att något hoppade upp i min säng och sparkar till i ren reflex samtidigt som jag vänder mig om och ser en katt på golvet. Nu är det bara det att vi har ingen katt, hade vi haft det hade jag antagligen inte reagerat som jag gjorde men jag förväntade mig knappast att bli väckt av en katt i min säng, som med andra ord gått in på vår tomt, upp på soldäcket, in i uterummet, in i köket, vidare till hallen för att sedan komma till mitt sovrum där jag låg och sov.

Jag tycker om katter, absolut men någon jävla koll på sina sällskapsdjur får man ta mig fan ha om man ska ha dem. Jag vet också att katter inte går att dressera som hundar, men då får man kanske ha dem inne eller i lina och inte lösa. Eller för all del, ha dem lösa där det passar sig, på bondgårdar och på landet, där man inte har grannar!

Vi har valt att inte ha katt eftersom vi har allergiker här hemma, vi vill heller inte ha det ansvaret just nu och har där med ingen katt - de som har gjort ett annat val kan inte ta för givet att alla ska älska deras små katter och vilja ha dem i sina hem bara för att man själv valt att ha katt.

Jag skrev en statusrad om detta på Facebook och genast haglade påhoppen - ha fy spray i rabatten - men det är väl inte mitt ansvar som icke kattägare att bespruta hela min trädgård bara för att jag inte vill ha katter? Då får väl kattägaren bespruta sin tomtgräns i så fall, den har ju ändå gjort valet att ha katt tillskillnad från mig.

Sen var det någon som undrade hur i sjutton jag kunde ta en tupplur med dörrar och fönster öppna och att jag skulle vara glad att det "bara" var en katt - ja, jag sa aldrig att jag var själv hemma och i ett hus med fyra familjemedlemmar till samt minst 25 grader ute så är det knappast hållbart att ha stängt - dessutom vetter altandörren mot vår baksida utan minsta lilla insyn, jag ser liksom inte problemet med att ha öppet då - det ska lik förbaskat inte komma in katter till oss - de har INTE mer rätt att gå in här bara för att jag har mina dörrar och fönster öppna.

BILDKÄLLA

 

Sen kom argumentet - ja, men är det bättre med lösa hundar som springer och pissar och skiter överallt och dessutom skrämmer barn? Nä, jag har ALDRIG påstått det, känner man mig vet man att jag AVSKYR lösa hundar och lika så skit från dem MEN jag måste ändå ge hundägare en eloge för i regel är de tusenfalt gånger bättre på att hålla sina hundar kopplade och plocka upp skiten efter dem än vad kattägare är, jag har nog faktiskt aldrig sett en kattägare plocka upp efter sin katt. Men det är i mina ögon en helt annan diskussion då den inte har att göra med att en katt hoppade upp i min säng igår.

Så var det någon som sa att nä, men en katt kan man inte dressera så att den inte gör så. Nä, jag håller helt med MEN då är det ägarens ansvar att hålla katten kopplad, i lina eller inne. det är vad jag anser, hela kvarteret ska inte anpassa sig för att några har katter, det är faktiskt kattägarna som får anpassa sig enligt mig. Och kan man inte det så ska man kanske inte ha katt..

...eller hund.

Jag kan helt ärligt säga att ungefär en meter från min säng kommer Pyrets säng att stå om drygt 8 veckor, Pyret kommer att sova där även om vi är ute på tomten då jag inte anser att en bebis ska ligga i direkt solljus och vi har tre barn till här hemma som inte ska vara i poolen utan tillsyn. Vi ser inget problem med detta även om jag vet att jag kommer ha läsare som gör det, men lugn, bara lugn, vi har Baby Watch och livet stannar inte av för att man får barn igen även om de andra är ganska stora. Det kommer vara högsommar då Pyret kommer och jag kommer antagligen dö om jag inte får vara ute, eller i alla fall ha öppet med andra ord kommer våra dörrar och fönster stå öppna, de stora barnen kommer springa in och ut med sina kompisar, jag och älsklingen kommer behöva hjälpa att pumpa cykeldäck och hämta handdukar så vi kommer inte ha tid att vakta altandörren för löst springande katter.

Kommer det in en katt och hoppar upp i Pyrets säng så kommer jag ta katten i nackskinnet och leta reda på ägaren och läsa lusen av denne, det är vad jag kommer göra för i den sängen ska INGEN katt vara. Lätt att säga säger ni - jajemän säger jag. Vi är inte kattägare, men vi har varit, när Skrutt var liten hade jag två katter och från början lärde jag dem att ge f*n i hennes säng och vagn, det är inget jag behöver göra  nu eftersom jag INTE är kattägare!

Det finns ställen där jag absolut inte ser något problem med lösa katter eller hundar, det är där de hör hemma, på landet eller på bondgården. Eller i speciella rastgårdar, möjligtvis också i skogen så länge det är tillåtet (inte mellan 1 Mars och 20 Augusti då många djur föder sina ungar, detta är reglerat enligt lag).

Jag anser inte att man har sällskapsdjur för att alla andra ska rätta sig efter ens djur, skaffar man sällskapsdjur av vilket slag det än må vara så är man skyldig att ha koll på sitt djur i alla lägen, oavsett vilket djur det än må vara.

Jag vägrar vara en sällskapsmänniska för att andra ska kunna ha katter och hundar som styr och ställer i vårt grannskap, jag har inget emot katterna i sig eller hundarna i sig utan det är ägarnas brist på Vad tycker du, är det okej att katter kommer och går hemma hos dig även fast du inte har katt?