lördag 14 maj 2011

Hur mycket prestige kan det bli???

Seriöst - alla har en åsikt om att vara gravid, om förlossningar och allt som har med små bebisar att göra - vare sig man varit med om det eller ej, vare sig man är tjej eller kille vare sig man bryr sig eller ej.

Aldrig får man så många "goda" råd i hur, vad och varför man ska äta och göra vissa saker på ett visst sätt och tvärtom som då man är gravid. Det är helt sinnessjukt. Hela graviditeten är en ända stor tävling om i vem som mår sämst men samtidigt bäst, vem som lyckas undvika Brieosten bäst och vem som törs trotsa förbudet att äta Brie (och allt annat som är farligt) vem som får sluta jobba först och vem som jobbar längst - utan att någon frågar den gravida om vad hon orkar, vill och kan.

Det är helt j*la galet!

Jag mår kanon, visst lite trött i ryggen om kvällarna men konstigt vore väl annars med en bebis på 33 veckor i magen, men överlag kanon. I början mådde jag skit, spydde och var tröttare än en sengångare på valium. Jag börjar helt ärligt tröttna på att vara gravid - det är inget rosa skimmer över att vara det - bara ett ganska trist evigt långt väntande efter det som hela graviditeten går ut på - en förhoppningsvis välskapt, underbart vacker och alldeles speciell liten bebis, en ny familjemedlem och egen liten individ att lära känna.

Nu börjas det igen - ska du verkligen jobba så länge? Hur ska DU föda, du vet att den bedövningen är dålig och lustgas mår man illa av och av morfin påverkas bebisen negativt, det är bättre utan bedövning, det vet du väl?? Fast å andra sidan så är det bra om du testar att bada, ta akupunktur och allt annat som att studsa runt på en medicinboll i korridoren - det måste du bara testa...

Å din sambo gör väl allt hemma? Du ska absolut inte bära, sitta, gå, ligga eller krypa, ja helst inte ens stå upprätt upp, det kan faktiskt vara farligt! Du vet väl att du kan kräva att din sambo gör allt!? Och att han faktiskt måste fixa det du är sugen på - ditt ord är hans lag!

Vad sa du? Jobbar du fortfarande?? Å tänker inte sluta innan??? Det är farligt förstår du väl, dessutom kommer du aldrig orka med förlossningen, förstår du hur mycket den tar på dina krafter? Du kommer få bli snittad bara för att du är så dum som väljer att jobba så länge som du gör - fast tro inteatt graviditeten är en sjukdom inte...


Meh, åt du den Briebiten??? Jisses, ja då vet du, bebisen kommer ha alla "fel" de kan ha...

Nu är det så här att alla får tro, tänka och tycka vad de vill. Alla som har varit gravida och fött barn vet vad de har gått igenom, likaså jag. Jag vet att jag mår bra och vill jobba, jag vet att jag inte har några Crawlings och inte tänker tillåta att enbart min sambo gör allt här hemma, för mig är inte graviditeten i sig någon sjukdom även om jag har all förståelse för de där den blir det i form av extrem foglossning, havandeskapsförgiftning etc, men det är inte jag. Jag tror heller inte bebisen mår dåligt av att jag tar en tugga Brie under dess 9 månader i min mage - jag tror det är betydligt mycket värre att dricka tre glas vin om dagen eller röka ett paket cigaretter varje dag under dessa 9 månader även om det liksom allt annat är var gravid kvinnas val.

När det kommer till förlossningen så vet jag bara att jag skiter i allt du, och alla andra säger - jag vet att jag vill inte bli masserad av min sambo, jag vill ha honom där, så klart men han får gärna hålla sig i bakgrunden och jag tänker inte sätta kateter på honom för att ha honom i rummet HELA tiden. Jag vet också att jag kan inte säga att jag vill ha den bedövningen men inte den, jag tar det som det kommer - går det lika fort som sist är jag bara glad om jag hinner till sjukhuset och finns det tid där för bedövning så kommer jag överväga det - jag ser ingen som helst prestige i att vara gravid eller föda barn och jag blir bara irriterad när tidningar gör reportage om hur gosigulligt det är att föda hemma i det där rosa skimmret man ser på tv men som lyser med sin frånvaro i verkligheten - det är bara att göra det än mer laddat. inte nog med att man ska klara sin förlossning utan bedövning - man ska dessutom klara den hemma.



Suck!

Ja, det här var helt klart mina hormoner som talade och de kommer de snart göra igen för jag har redan fått passningar om hur livet som flerbarns mamma ska bli och vad som är bäst för Pyret och vad jag absolut inte ska ha - konstigt är det för alla vet att vi redan har tre barn här hemma, men de kanske inte räknas...


3 kommentarer:

Sofie sa...

Perfekt skrivet. =) måste erkänna att det är fö jävla jobbigt, ändå har jag sluppit allt vad goda råd och sånt skit =). Däremot får jag höra att det bara MÅSTE vara 2 för jag är så stor och oxå massa men kommer den inte snart/har den inte kommit. Men det är faktiskt drygt 1 vecka kvar till beräknad och JA det är en stor bebis och jag mår skit så jag om någon vill väl att det ska vara klart..

Kram

Jessica sa...

haha ja nu har jag följt dina trådar du la upp på fb sidan.. så himla roligt. men så sant som du säger! alla har sina åsikter. min kropp min bebis mitt val;) tack för trevlig läsning iaf ;)

Carin sa...

Mycket råd man får hela tiden.. Man får sålla de mesta...