Men allt är inte dåligt...

...såklart!!

Agnes är vår solstråle - hon är nästan aldrig arg eller ledsen inte ens när de sticker henne som mest. Hon är en väldigt lätt bebis som finner sig i det mesta.

Hon har dock extremt bråttom. Vid 4,5 månader började hon åla sig fram och sitta själv gör hon sedan ett par veckor. Hon är på god väg att sätta sig själv men inte där riktigft än och det tackar vi för - vill ju att min lilla plutt ska vara bebis länge till!!

Första tanden kom förra veckan och andra likaså - sylvassa små piggar som hon mer än gärna smakar på allt och alla med.

Mat är dock ingen hitt - passar det inte så kväljer hon lite å passar det så gapar hon stort så ingen risk att man missar vad lilla fröken gillar.

Lika glad som hon brukar vara lika arg kan hon dock bli - allra helst när hon inte kommer framåt så fort som hon önskar...

...men är man envis till tusen så brukar det sluta med att det blir som man vill i alla fall.

Sötnöt!

Tänk att hon redan är 5 månader, känns som igår hon möblerade om i min mage men det var det visst inte...

...än mindre kan jag fatta att det är åtta år sedan Tova huserade där inne! Åtta år sedan!! Tänk att den lilla plutten snart är 8 år - snart har hon gått sin första termin i ettan och hon tycker om det även om hon saknar lekstunderna från förskolan. Hon gillar att få läxor - matte allra helst men gör läsläxan med bravur ändå.

De senaste åren har hästar stått högst på hennes önskelista till jul - i år är det presentkort och smink - helt galet!! Men någonstans får jag väl börja inse att Tova börjar bli stor. Hon är inte något litet barn längre utan bara ett barn. Mitt stora lilla hjärta!!

Under hösten har Kristoffer fyllt 16 och Kasper 12 det är också rätt galet - om två år är Kristoffer myndig - helt galet han kan ju inte ens starta tvättmaskinen...

...eller jo det kan han faktiskt och Kasper med men de är ändå helt galet att de är så stora nu. Snart är det slut på lek å trams och dags för allvar och jobb. Det är rätt häftigt faktiskt men ändå rätt skumt.

Tur att jag håller mig ung i alla fall...^^

Agnes - vår Lillfis

Agnes har haft en tuff start i livet - inte tuffare än många andra men ändå en tuff start och tyvärr verkar hennes tuffa fortsätta...

Positivt är ju att hennes vikt går uppåt nu och att hon växer som hon ska men jobbigare är det andra. Det som stundtals är väldigt jobbigt - för mig i alla fall.

I början av November fick Agnes väldigt hög feber (39,7), vi ringde 1177 eftersom hon bara var 3,5 månader å fick komma in till KSS på en gång - där misstänkte de först öroninflamation och sedan Urinvägsinfektion. Det var det senaste och vi blev inlagda, dock trodde läkarna inte att den gått upp i njurarna eftersom hon hade så pass lågt CRP som hon hade så det kändes bra.

Tre dygn låg vi på Barn medan hon fick antibiotika intravenöst - de längsta tre dygnen i mitt liv! Men på sätt och vis skönt, de vet ju vad de pysslar med där så det kändes trygg och Agnes blev piggare.

Lagom till vi kom hem blev vi kallade tillbaka för fler prover och undersökningar så redan efter en dag hemma var vi tillbaka på KSS - de undersökningarna såg bra ut så jag kände mig lugn.

Vikten hade dock dalat igen så extra besök på BVC igen och jag måste säga att det var skönt!!! Vår BVC-tant är den bästa av de bästa!!

Nästa kallelse kom´och vi blev inlagda över en dag för fler undersökningar - för säkerhetsskull. I måndags kom resultaten av dem och läkaren ringde med beskedet om att Agnes högra njure har nedsatta funktioner. Nu ska vi läggas in igen inom en månad för att ta reda på hur nedsatt den är - om det kommer växa bort eller kräva ytterligare åtgärder. Agnes kommer under lång tid framöver att kollas noga på barnmottagningen och äta antibiotika för att undvika fler urinvägsinfektioner.

Vi vet inte just nu vad det kommer att innebära för Agnes att njuren har nedsatt funktion eller vilka åtgärder som krävs för att hon ska fortsätta må bra och jag vet att man klara sig med en njure så jag tackar min lyckliga stjärna att det "bara" är ena njuren som inte fungerar som den ska samtidigt som tankarna maler - tänk om...

...vad händer om den andra lägger av, är det pga. urinvägsinfektionen eller är det medfött, tänk om...

...de dagarna suger och då vill jag bara gräva ner mig i ett svart mörkt hål och gråta! De dagarna är vår BVC tant guld värd också - träffade henne igår och vi bestämde att vi fortsätter att träffas en gång i månaden inte minst för att få hjälp att besvara alla frågor vi kommer att ha och för att jag ska få ventilera mina tankar, det känns extremt skönt med tanke på att P är av modellen "Jag pratar inte om det eftersom det är så jobbigt" och jag är av modellen "Jag måste prata om det för att det är så jobbigt".

Sen vet jag att det finns många som har det långt värre men just nu är det här vår verklighet och den är jobbig för oss även om den förhoppningsvis snart blir bättre och ljusare...

En intensvi höst

Dagarna rusar förbi och hösten har övergått till vinter. Det har varit en intensiv höst och vinterstart här hemma. Hösten har varit både underbar, läskig och stundtals väldigt tung och jobbig.

Jag har skrivit hundratals blogginlägg i mitt huvud när det varit som jobbigast eftersom jag inte hunnit eller velat sätta allt på pränt här än. Men nu känns det okej. Okej att skriva igen. Och det känns skönt!!

Idag blir en bra dag att massproducera inlägg - har tre små sjuklingar hemma som mest sover. Både Tova, Agnes och Kasper är däckade i varsin förkylning - P var dålig i helgen och måtte jag bara hålla mig frisk...

...och alla tre bli riktigt friska och krya till jul!

Intensiva veckor...

Det har minst sagt varit intensiva veckor här. Först däckade jag i något influensa liknande, lagom till jag blev frisk blev Agnes riktigt dålig med hög feber så  vi hamnade på sjukhus. På det har vi varit borta, uppe hos Mamma som fyllt tant på riktigt med stort partaj.

Där emellan har vi umgåtts med alla underbara nya och gamla vänner som vi har, både med och utan egna barn och försökt planera dopet vi ska ha på lördag och julen som står för dörren...

...jag lovar att skriva om allt inom kort - måste bara bestämma i vilken ordning jag ska ta det.

En ek

Efter en natt med minimalt med sömn slår jag på tvn och slö tittar på 4:ans nyheter.

Har folk verkligen inget vettigare för sig än att sova intill en ek och protestera mot fällningen av den?!

Tänk om människor var lika engagerade i andra saker så som att barn far illa, djur plågas och hemlösa fryser ihjäl om vintern - varje dag i Sverige. Då skulle vi kanske ha ett humanare samhälle med lite mindre misär.

Men för all del bråka om en svampangripen ek mitt i stockholm, för all del..,

Trött!!!

Helst av allt sover ju Agnes inte alls om natten, idag somnade hon redan 18:50. Gick och la mig så fort jag läst för och lagt Tova vid 20:00 i hopp om att få lite fler timmars sömn än vad jag brukar få...

...då kan inte Tova sova!! Det händer typ aldrig men nu sitter jag här och väntar på att mitt stora hjärta ska somna så att jag kan få sova. Eller sova och sova, mitt lilla hjärta vaknar väl lagom tills att John Blund har kastat sand på Tova...

Så var det med den extra sömnen....

Utmaningen

Japp, den börjar ta form, skulle ha postat det första inlägget nu ikväll men tyvärr så samarbetar inte nätverket hör hemma just nu så det får bli imorgon...:)

Håll ut å häng på!!!

Utmaning!

Vad säger du - är du på??

Vill du gå ner i vikt med mig???

Det som krävs är en bild på dig - så vi kan jämföra före och efter. Ett mål med planerad tid att nå - så vi vet vad du strävar efter.

Helst en blogg så vi kan följa dig. En gång i veckan gör jag ett inlägg om oss - en kort uppdatering om hur det går. En gång i månaden gör jag ett längre inlägg med bild, vikt (och/eller) mått och hur det går alternativt att du gästbloggar här.

Har du ingen blogg är det klart att du får vara med ändå - bara skicka en kommentar om dina uppgifter så fixar vi det.

Enda kravet jag har är att du har fött barn och har gravidkilon som ska bort för det här är ingen hets för att bli smalast utan för att få puschning att bli sig själv igen. Att få råd, stöd och insiration i kampen om att få tillbaka sin kropp.

Är du med!!??? Ikväll drar vi igång. Än så länge är vi fyra stycken - du kan hoppa in när som helst, det första inlägget om oss kommer på som sagt var till kvällen. Jag vill ha din bild och dina uppgifter så fort som möjligt om du vill vara med från start annars blir det från och med näst kommande vecka du får hoppa på.

Laila Bagge - ett föredöme eller ett rikspucko!?

Ingen har väl gått miste om Laila Bagges växande mage?! Ingen har väl missat att där ligger en bebis på jäsning?! tror heller ingen har haft speciellt svårt att räkna ut att den bebisen kommer att komma vilken dag som helst.

Nu är det ramaskri i media - Laila Bagge planerar att göra come back i Idol så fort bebisen är ute. En dag i veckan jobbar hon och folk är som galna för att Laila utifrån sig själv anser att hon ska kunna jobba direkt efter förlossningen. Har inte folk viktigare saker att fokusera på än hur länge Laila planerar att vara hemma med sin, eller inte sin utan deras bebis? Ja, för så är det faktiskt, precis som Laila säger så har ju bebisen en Pappa också, man är liksom två om att skaffa barn för er som missat det och borde då således även vara två om att ta hand om den när den kommer ut - eller?!

Det är ganska precis tre månader sedan jag födde barn - jag är hemma helt och kommer att vara länge till. inte för att jag känner att jag måste eller för att jag inte vill att Agnes pappa ska vara pappaledig, det kommer han för övrigt att vara men inte helt utan någon dag i veckan så att vi kan dryga ut våra dagar ytterligare lite, därför att det passar oss bäst. Då fungerar vår vardag bäst. Då mår hela vår familj bäst. Det är utifrån det vi har valt att göra som vi gör - antar att Laila som i mina ögon är en smart kvinna med huvudet på skaft också har kommit fram till att hon vill tillbaka så fort som möjligt.

Vi pratar dessutom om en, EN dag i veckan hon ska jobba - tänk om man hade haft den lyxen. Att kunna jobba en dag i veckan och vara föräldraledig de resterande sex, då hade jag också börjat jobba direkt på vägen hem från förlossningen.

Sen säger Laila något väldigt smart i artikeln i dagens Aftonbladet; "För det första så skulle jag aldrig jobba om det inte var så att jag själv och mitt barn mådde bra. Och det kommer vi ju snabbt märka hur det blir".
Det är ju inte så att hennes önskan är skriven i sten direkt - hon visar ju faktiskt på att det är just bebisen och sitt eget välbefinnande hon sätter först - vad sjutton ska folk klaga för då?!

Eller varför ska de bry sig överhuvudtaget - jag anser att det är upp till var och varje familj att avgöra hur man lägger upp sin föräldraledighet, ingen annans!

För mig är Laila ett föredöme och inte i närheten av ett rikspucko - man slutar inte vara sig själv för att man får barn - man är mer än Mamma och för att man ska fungera som Mamma så måste man få prioritera sig själv och vara ego ibland.

Vi är så förbannat bortskämda i Sverige - vi har möjligheten att i princip vara hemma med våra barn hur länge som helst, vare sig vi är Mamma eller Pappa. Vi har möjligheten att själva välja hur vi vill lägga upp vår föräldraledighet - vi behöver inte som i andra länder gå tillbaka till jobbet redan 3 veckor, en månad eller tre månader efter förlossningen men vi får om vi vill göra det. Varför blir det då ramaskri när en person väljer att jobba en dag i veckan så snart som möjligt, om det är möjligt efter sin förlossning?

BILDKÄLLA

Jag anser att det är upp till var familj att avgöra hur de vill fördela och ta ut föräldraledigheten - utan att andra människor (och politiker) ska lägga sig i och bestämma vad de anser är bäst för den enskilda familjen.

Pappor ses som hjältar för att de tar ut pappaledighet men överallt kryllar det av hjältar - människor som varje dag sköter hem, hus och barn - Mammor. Men jag anser inte att inte de föräldralediga Papporna är mindre hjältar än Mammorna bara att Mammorna får inte den uppskattningen vad de än gör - väljer de att jobba en dag i veckan (eller mer) är de egoister som inte ser till sina barns bästa - är de hemma å sköter mat, tvätt, städning och för all del barnen så är de egoister som inte låter Papporna vara hemma med sina barn - hur fan ska folk ha det egentligen? Och när ska alla få den cred de förtjänar för det de gör!?

Så, vad tycker du?!

I'm back!!

Blogg.se var inget för mig - jag trovs bättre här...

...så nu är jag tillbaka här - ska flytta över lite inlägg från blogg.se och fixa till designen lite, sen kör jag järnet här igen...

Nu flyttar jag!!!!!

Nu börjar min nya blogg ta form så inom kort flyttar jag - var med från början - inom en väldigt snar framtid lämnar jag blogger och börjar blogga på blogg.se istället, här; Cecilia Lindberg

Hoppas du flyttar med mig... 

Lite lätt förbannad...

Nu är jag lite lätt irriterad - jag kan inte längre ladda upp bilder i bloggen - jag har "uppfyllt min kvot" av bilder vilket gör att jag inte kan ladda upp min nya header och bakgrund ens...

...det gör att jag funderar på att blogga någon annanstans för att betala för att blogga tänker jag aldrig gör. Så nu behöver jag tips - vart bloggar jag bäst billigast?

Bring it on boy´s n girl´s!

*under konstruktion*

Har ett par minuter över medan lillfisen sover så jag ger mig på en ny design - lovar dock inte att den blir klar idag eller ens den här veckan så bloggen kommer kanske att få se ut som ett kraschat tivoli ett par, tre dagar...

En vecka

Om en vecka är det full fart här hemma, barn som ska upp, kläder som ska väljas, hår som ska fixas, frukost som ska ätas och väskor som ska packas - då är det vardag igen!

En vecka kvar på sommarlovet innan höstens alla "måsten" drar igång på allvar igen. Det är med stor förväntan och längtan som Skrutt nu räknar ner dagarna till nästa Måndag. Den måndagen då hon för första gången går till skolan "på riktigt" som ettagluttare. Hon längtar efter att få träffa kompisarna, få visa upp Lillfisen för alla (hon har redan berättat att vi måste gå förbi förskoleklassen och visa upp henne för hennes gamla fröken), det är en blandning av längtan och nervositet när hon pratar om sin nya fröken. Det är lite oro när hon tänker på killarna i klassen men mest är det längtan efter att få träffa alla kompisarna igen efter ett långt och skönt sommarlov och att äntligen få läxor.

Läxor. Tänk vad läxor kan ge olika känslor - Tonåringen har gett sig sjutton på att fixa det här året - jobba ikapp så han kan komma in på det program han vill till nästa höst - han kommer få ligga i men med lite hjälp ska det nog gå bra. Mellanbus bara suckar över tanken på ännu mer läxor och skola överhuvudtaget, han går bara till skolan för kompisarnas skull nu till hösten, han vet att 6:an är ett tufft år och längtar inte alls efter det. Skrutt ja, hon längtar och längtar efter att få ta på sig skolväskan och gå den ganska korta biten till skolan med hopp om att ha väskan full av läxor på hemvägen.

För mig betyder nästa måndag tidiga mornar igen, tider att passa med en liten lillfis som snällt får hänga med och lämna och hämta Skrutt på skolan och som kommer få finna sig i de här nya rutinerna men mest av allt betyder det vardag igen och vanliga rutiner.

Och ja, jag längtar lite jag med...

Brrr, It's cold in here...

...svin kallt!

Nog för att jag för någon vecka sedan önskade bort värsta högsommar värmen men jag önskade faktiskt inte hit höstrusk och riktigt kalla vindar på en gång utan mer soliga sköna höstdagar. Det här är ju som en parodi på sommaren, mitten på augusti och bara 9 grader ute. Lite varmare hade det väl kunnat vara, jag hade som liksom räknat med det så nu måste garderoberna, både min, Lillfisens och Skrutts utökas med varmare höstkläder ganska omgående, Skrutt klarar sig väl ett tag på det hon har, skor som är mest akut till henne men annars är det nog lugnt i den garderoben ett tag till men Lillfisen - hon har ju inte ens en tjockare mössa än, blir till att ordna illa kvickt, det och en fleeceoverall.

Så var det jag själv, jag har INGA kläder just nu, har tappat alla gravidkilon så Mammakläderna är tack och lov för stora nu, även om det inte hade varit så lockande att ta på dem, mina kläder jag hade innan är antingen för små eller för stora - helt galet. Till och med mina skor är förstora eftersom jag svullnade så mycket och fick köpa nya, för stora skor i våras, helt galet men, men inte mycket att göra åt bara att gilla läget och se glad ut, det är ju trots allt höstkläder som är det absolut roligaste att köpa...

...men det tråkiga när hösten kommer så här fort och med sånt dunder och brak är att den känns så lång, att vintern blir jobbig när den väl tar vid för att man redan haft så kallt så länge då. Men det är rätt mysigt också, att kunna krypa upp i soffan, tända ljus, titta på en bra film eller läsa en bra bok och dricka varm choklad eller en stor Capouccino, det är ganska mysigt det och trots kylan, regnet och rusket är hösten min absoluta favorit årstid...

Miss U!

Igår åkte min Skrutt på mini semester med Farmor och Farfar - till Astrid Lindgrens Värld - på lördag ska vi hämta hem Skruttis igen, inte ens ett dygn har gått sedan hon åkte och jag saknar henne redan.

Det är helt galet vad jag älskar dig min stora, vackra underbara prinsessa.

Och det är helt galet att jag saknar dig redan men de tär så tyst här hemma utan dig, men på lördag är ordningen återställd igen och till dess är jag helt säker på att du blir bortskämd till tusen och har det alldeles underbart hos Pippi, Emil, Madicken, Lotta, Ronja, Karlsson och alla andra.

Min Skrutt är som en blandning av Madicken, Lotta på Bråkmakargatan och Ronja Rövardotter, hon är lika söt och påhittig som Madicken och fin i kanten samtidigt som hon är lika bestämd och envis som Ronja Rövardotter med ett humör som Lotta på Bråkmakargatan men så har hon lite av Emil i Lönnebergas syster Ida i sig också, hjälpsam och duktig på alla sätt och vis.

Men det bästa det är att det finns ingen som hon, hon är min underbara dotter som jag älskar långt mer än 100.000 varv runt jorden, till varje stjärna på himlen, runt Månen och tillbaka igen...

REKLAM

Vet ni vad som är riktigt roligt?

Att min fjortis syrra har börjat blogga på allvar och vet ni vad som är än roligare än det? Trots att hon är en fjortis är det ingen fjortisblogg utan den är välskriven och bra med långt mycket mer innehåll än vilken blondering som är bäst och vilka jeans som sitter snyggast eller att Eric Saade bara är sååååå snygg - hon skriver både på svenska och engelska och jag är riktigt stolt över henne. Det är faktiskt riktigt roligt att läsa vad hon har för sig - speciellt då vi bor så långt ifrån varandra.

Kika in hos Magda och läs - nu senast en uppdatering om hennes två veckor långa scoutläger i Skåne med drygt 40.000 andra scouter - World Scout Jamboree 2011.

Love U sis!

Ny design - Ja Tack!

Finns det någon där ute med en massa tid över som kanske skulel vilja förbarma sig över min blogg???

Jag vill verkligen ha en ny - ljusare och roligare design men jag varken hinner eller har inspiration till att göra den själv just nu.

Så känner du dig manad får du jätte gärna hjälpa mig...

ÄNTLIGEN!!!

Vi har haft det lite kämpigt här hemma med lillfisen - hon har inte gått upp i vikt så som hon ska utan har bara gått ner sedan hon föddes för drygt en månad sedan vilket ju inte är jätte bra. Nog för att hon hade att ta av men upp ska de i alla fall gå efter ett par dagar.

Vi har dock världens bästa BVC sköterska som har lugnat mig när jag känt mig helt maktlös och villrådig, jag har nog världens bästa sambo också som även han sagt massa snälla saker men som jag kanske inte lyssnat på just då och peppat mig.

Lillfisen har som sagt var inte gått upp i vikt av att ammas - vi har testat allt - i två dygn har vi väckt henne varannan timme dygnet runt för att amma henne - av det gick hon upp ynka 10 gram. Gissa om jag kände mig som ett vrak efter den pärsen - kom till vägningen på BVC och sa att nu vill jag ge ersättning - jag dör!

Snacka om att ha falska förhoppningar efter sitt första barn där allt bara flöt på och fungerade smärtfritt på alla plan - ett riktigt A barn som följde alla mallar och instruktionsböcker. Nu har vi en lillfis som helt går sin egen väg utanför alla mallar och instruktionsmanualer...

...men hur som så tyckte även vår BVC-tant att vi var tvungna att börja med tillägg - alltså inte att byta ut amningen mot ersättning utan att fylla på med ersättning efter amning för att vända kurvan uppåt - yeah right kände jag - både amma och flaskmata - kan man bli mer låst?? Men vad gör man inte för sin lillfis??

Ner till ICA och köpa ersättning (vilken djungel förresten men jag lydde BVCs råd - ta den med snyggast förpackning eller snyggast färg å testa för alla är lika bra...) hem och amma. Det var lite med vemod som jag gav flaskan efter för Skrutt hon vägrade flaska då hon var liten så jag trodde inte riktigt att det skulle gå - men tji fick jag, lillfisen drog i sig allt som om det var det naturligaste (vilket det ju iof är) i hela världen.

Jag kände ganska fort att jag kommer ge upp amningen helt och bara ge henne ersättning men nu efter går dagens vägning där hon ÄNTLIGEN gått upp 220 gram på tre dagar och för första gången sedan hon föddes nått upp till och tom kommit lite över fördelsevikten att det är pice of cake att både amma och ge flaska - det kräver bara lite mer planering och framförhållning så nu kör vi på - förhoppningsvis har hon gått upp lite till imorgon när det är dags för vägning igen...

...det är helt sjukt vad jag älskar mina två små Skrotisar - jag skulle göra vad som helst för dem båda, de är underbara och jag är så lycklig som har dem i mitt liv även om lillfisen efter sin entré har gjort sin Mamma väldigt orolig...

Helt galet...

...men de senaste veckorna har jag inte ens hunnit slå på datorn. Nu var jag så illa tvungen för att kunna tömma kameran som börjat bli full med bilder.

Lillfisen tar det mesta av min tid och resten försöker jag fördela mellan resten av familjen med fokus på Skrutt men det är fan inte lätt. Men det går...

Det är minst sagt full rulle här hemma och jag har egentligen massor jag vill blogga om, inte bara om mig och min familj utan om Norge, Tågkonduktörer som slänger av barn och andra saker som rör i mitt huvud men jag har verkligen inte tid just nu. Kanske att jag hinner med ett par inlägg ikväll eller i natt då resten av familjen är på Jeepträff men jag lovar inget. Eller så får jag fixa appen till nya telefonen också så jag kan blogga medan jag ammar för det är just det jag gör mest hela tiden, minst varannan timme eftersom Lillfisen inte gått upp som hon ska men idag är det vägning igen och har det vänt så kan vi öka tiden mellan amningarna igen - i alla fall på natten och har det inte vänt så får vi börja ge tillägg - det blir nog bra hur som vill ju bara att lillfisen ska växa som hon ska - tänk vad de kan göra en orolig de små, helt galet...

 

...å nu ringer klockan igen så dags att väcka henne å se till så hon får i sig något igen...

Nu är hon här!

Nu har hon kommit, min andra dotter, älsklingens första dotter, hans tredje barn - vår underbara lilla Skatt.

Alla mår vi prima och Skatten vägde 3990g när hon kom och var 50 cm lång, eller kort hur man nu vill se på det...;)

Hon har en hög beundrare i sina syskon, Skrutt är mäkta stolt över henne och de slåss alla om att hålla henne och gosa med henne och det är inte svårt att se hur stolta de är över sin lillasyster...

...förlossningen gick bra och vi mår alla bra, just nu äter och sover vi mest men det är ju just som det ska vara...

Vart f*n är vårt samhälle på väg!!!???

Idag är det terminens sista skoldag för barnen här. Skrutt ville att jag skulle följa henne så jag tog mina numera konstant svullna fötter och gick en sakta promenad de 700 metrarna till skolan med henne. Döm om min förvåning när jag möts av ett jämnårigt barn till henne - utrustad med morakniv...

Barnet visade stolt kniven för allt och alla samtidigt som det deklarerade att det minsann inte skulle skada någon. Jag tror heller inte att tanken var att skada någon. Barnet ville säkerligen "bara" visa upp sin kniv men hur i helsefyr kan man tillåta det?

De har dragit in på rastvakterna på skolan - 6, 7-åringar har med sig knivar som de stoltserar med utan de vuxnas vetskap. det är tragiskt, skrämmande och i mitt tycke oroväckande. Det som stör mig än mer var att flertalet föräldrar som var där för att lämna sina barn bara tittade på kniven och gick vidare.

Är man så konflikträdd som vuxen att man inte törs säga ifrån eller ta en kniv ifrån en 6,7-åring så är man i mitt tycke en skam för sig själv och alla vuxna. Hur ska barn kunna lära sig vad som är rätt och fel om vi vuxna blundar för deras fel och låter dem hållas??

Jag blev riktigt arg när jag såg detta, haltade fram till barnet och bad om att få kniven vilket barnet inte ville ge mig så jag tog helt sonika den ifrån barnet och sa som det är, det är olagligt att bära kniv vare sig man tänkt skada någon eller ej - jag lämnade sedan kniven till barnets lärare och förklarade vad jag sett och hört samt att jag förutsatte att de skulle kontakta barnets föräldrar vilket de genast gjorde. Jag skiter i om föräldrarna gett sin tillåtelse (vilket jag för övrigt inte tror) att låta barnet ha med sig kniv och blir skit förbannade på mig - det handlar om allas säkerhet och en olycka händer så fort att jag tänkte inte vara den som blundade för kniven och lät barnet hållas i tron om att det var okej.

Vems hade ansvaret varit om barnet ramlat och fått kniven i sig? Vems hade ansvaret varit om barnet snubblat över en kompis och satt kniven i denne? Vems hade ansvaret varit om barnet blivit arg och faktiskt använt kniven till att skada någon? Vems är ansvaret om barnet om tio år kommer med automatvapen till skolan? Rektorn som dragit in på rastvakter och således låtit detta kunna ske? Barnets som med egen fri vilja tagit med sig kniven? De vuxna som såg men inte brydda sig? Lärarna som följt rektorns "order"? Barnets föräldrar som kanske visste det men likagärna kan vara ovetande?

Men jag undrar fortfarande - vart f*n är vårt samhälle på väg när små barn har med sig knivar till skolan och de vuxna inte törs ingripa? Och vart kommer vårt samhälle sluta om inte vi vuxna börjar ta vårt ansvar, inte bara för våra egna barn utan för alla???

Det är inte bara torka ute...

...har total bloggtorka också.

Kan väl säga att jag gått in i v. 36 och om bara några dagar går jag in i v. 37 - då räknas Pyret som fullgånget - gött! Allt här hemma är klart så för min del så får h*n gärna komma när som efter fredag, med undantag för torsdag nästa vecka då barnen har skolavslutning - jag vill för allt i världen inte missa Skrutts första skolavslutning, då får någon förlösa mig i kyrkan. Men jag tror inte h*n har så bråttom ut utan stannar ett par veckor extra istället - speciellt eftersom h*n inte verkar ha några planer på att lägga sig tillrätta där inne...

BILDKÄLLA

...men skulle h*n få för sig att komma så är det lugnt, sängen är monterad och vi har allt hemma som vi behöver så för den sakens skull skulle jag kunna tänka mig att föda barn typ nu, om en kvart eller så. Men Skrutt skulle nog bli lite orolig då - hon har varje dag den senaste veckan påpekat att jag måste packa den där väskan vi har pratat om - bara jag som inte har bråttom med det alltså. Känner lite att sätter det igång så gör det då får jag väl packa då eller så får älsklingen åka hem och hämta sakerna när det är klart, är ju faktiskt inte värre än så även om det är lite gulligt att Skrutt bryr sig så mycket om det.

Annars händer det inte massor här just nu, eller jo egentligen så gör det väl det men inget av vikt utan mer små saker hit och dit som att jag har massakerat våra rabatter - jag hatar trädgårdsskötsel och tycker att krukor fungerar utmärkt att plantera i - då slipper man ju både ogräs och äckliga maskar - så nu är våra rabatter ett minne blott - bara dammen och växterna i och kring den som får vara kvar - nu ska där planteras gräs. Gräs är ju ändå rätt fint och grönt är skönt, eller hur?

Minnen...

Sitter i bilen just nu, Skrutt är lämnad till sin Pappa för lite mys med honom ett par dagar och vi är på väg hemåt igen...

...såg en bil, en sån som ser ut som den har trä sidan, en bred sak man ofta ser i Amerikanska filmer. Jag vet inte varför men genast kom jag att tänka på dig Sandra, dig, Ia, Christer och era föräldrar. Det är konstigt vad som kan få ens minnen att poppa upp till ytan. En bil och allt vi gjort tillsammans spolas uppni mitt huvud. Jag har en sak till som alltid får mig att tänka på er fem, vaniljglass med Coca-cola! Det är som att trycka på en knapp och vi sitter där som femåringar i ert vardagsrum och äter det samtidigt som vi hör det trygga mumlet från våra föräldrar i köket intill, jag kan säga hur det är möblerat, hur det luktar allt kommer så nära inpå, så mysigt, så lugnande men samtidigt så sorgligt eftersom vi alla inte är vid liv längre, vi kan inte återuppleva det, inte mer än i våra minnen...

Samma sak är de med lukter, jag kan komma in i ett hus och känna att här luktar det precis som hemma hos Mormor & Morfar! Jag vill bara suga i mig lukten och låta mig svepas iväg av alla minnen - tältet som såg ut som en stuga, de gula glassarna med blå tuggummipinnar, gången genom Mormors alla blommor runt huset, Mormors goda kassler...

Det sjuka är att jag kan inte ens säga hur de luktar, när jag känner den lukten så bara vet jag.

Å körsbär!!! Körsbär! Att sitta i Vingåker farmor & farfars hammock på altan och plocka körsbär! Det är sommar! Att sitta där och bara vara medan de vuxna pratade, att äta så mycket körsbär man ville, att bli mött i dörren av en prickig och glad Fagott som viftade med svansen så det sved. Att ta en promenad till parken och leka i snurrkarusellen...

Sommar på landet, tygkatten i Skrutts säng som Skogsmormor gjort, lukten av fårskinn och smaken av sagosoppa ger mig rysningar och för mig tillbaka till Sjöhult och smultron på grässtrån i långa rader, tidiga mornar och ljumna sommarkvällar! Bad i läppen och bus i trädgården, spökhistorier och regniga spelkvällar.

Så många små saker - så många underbara minnen från då jag var liten, stunder jag aldrig mer kommer att få uppleva men som etsat sig fast i mitt inre, i min hörsel, i mitt smak och luktsinne, i mitt innersta...

Mors Dag

Så var dagen här igen då alla Mammor får hybris.

Mors Dag - ett kommersiellt jippo i mina ögon där allt går ut på att handla, störst blombukett, finast present och dyrast smycke. Allt för att man ska kunna stoltsera med hur duktig och väluppfostrad man man har.

I mina ögon har min sambo en egen Mamma, det är henne han ska uppvakta om han vill uppvakta någon - jag är inte hans mamma. Vill mina barn uppvakta mig får de gärna göra det men då ska det komma från dem och inte vara något min sambo eller någon annan har bestämt att de ska fixa å andra sidan blir jag lika glad för alla teckningar jag får av min prinsessa, oavsett dag.

Där ligger det en poäng förresten, vill min sambo ge mig något får han gärna göra det, vilken dag som helst på året, jag tror till och med att jag skulle uppskattat det mer vilken annan dag på året som helst än just på Mors Dag, då vet jag att han gör det för min skull och inte för att han måste eller förväntas göra det.

Jag har en Mamma, hon får kanske ett telefonsamtal, om jag kommer ihåg det senare å andra sidan känner jag likadant där - varför ska jag gratta henne idag när jag kanske vill skicka ett kort eller ge en blomma en annan dag - bara för att jag känner för det och inte för att jag måste.

Nä, jag är inte mycket för kommersiella jippon, inte mycket alls...

Min tand e lös...

...min tand e lös!

Jag minns när Skrutt tappade sin första tand - vilken lycka! hon var ganska stor, det var nog för ett år sedan och de flesta kompisarna hade redan hunnit tappa ett par så hon var verkligen lycklig.

Nu ser hon snart ut som en pensionär, har tappat 6 tänder och har just nu fyra gluggar och två till på G. Hon kämpar förbrilt för att bli av med sina två lösa tänder, hon kommer verkligen snart att vara tandlös min stora lilla Skrutt. Men det är faktiskt väldigt gulligt, speciellt eftersom hon är så lycklig över sina tappade tänder.

Min lilla tandlösa prinsessa!

Vad man "måste" ha hemma när Bebisen kommer...

Jisses Amalia - klart det är skönt att ha det mesta klart när bebisen kommer men det är faktiskt inte så, om någon nu trodde det, att alla affärer lägger ner sin verksamhet och klappar igen i samma sekund som du tar sista krystvärken och ert lilla Pyre drar sitt första andetag.

Man kan köpa saker även efter att bebisen kommit alltså. Men enligt "alla" andra är det här vad man ska ha hemma när bebisen kommer - vad jag tycker om det?

Vagn och tillbehör:

· Barnvagn - japp det kan vara skönt att ha den fixad, allra helst då det gärna är 10-12 veckors leveranstid på dem...

· Skötväska ( Funkar lika bra med en vanlig rymlig väska med axelrem) - är ju en smaksak, vi har fixar en.

· Täcke och kudde - täcke är överkurs - allra helst om de föds mitt i sommaren. Täcke rekommenderas först vid 12 månaders ålder så det skiter vi i men kudde har vi.

- 2 påslakan set - behövs ju inte om man liksom oss skiter i täcke och kör med filt först och i vinter med åkpåse så det struntar vi i...

- 2 underlakan - en smaksak vi kommer att ha ett enbart för att vi är rädda om vagnen...

- Plastad frotté (skyddar madrassen mot kiss och kräk) - Tja, så mycket kissar de ju inte utanför blöjan att det behövs...

- Insektsnät - check! Det har vi - hade Pyret kommit en annan årstid hade vi nog struntat i det.

- Hjulskydd - har vi eftersom älsklingen är rädd om bilen...

- Regnskydd - en bra uppfinning som vi så klart har införskaffat

- Parasoll (onödigt enligt många mammor) - använde aldrig till Skrutt, har inte köpt något än men överväger att fixa det då Pyret kommer just som sommaren är som varmast och soligast...

På resa:

- Bilbarnstol (babyskydd) - Check - det har vi fått låna av snälla vänner!

- Resesäng - totalt meningslöst - kommer inte att införskaffas här hemma!! Pyret får ligga i vagnen om vi e borta till en början och sedan mellan oss om vi är borta.

- Flaskvärmare/termos - eftersom jag räknar kallt med att amningen kommer funka lika bra som sist skiter vi i det här och skulle amningen inte funka tar vi det då...

Matdags:

- Amningsinlägg - ett måste som redan är införskaffat eftersom jag vägrar ha sjöblöta kläder första månaden efter att pyret kommit...

- Amningsbehå 3-4 st - helt onödigt om man inte ska amma - livsviktigt om man ska amma, har införskaffat 3st mjuka att ha på natten, ska köpa två till "vanliga" när brösten stabiliserats efter att Pyret kommit - kan inte gärna gissa storleken på brösten just nu...

- Amningskudde (inte nödvändigt) - funkar mycket bättre med en vanlig mjukare kudde så det känns som att slänga pengarna i sjön att köpa en sån så det skiter jag i...

- Bröstpump - ingen mening med det till en början, behöver vi en fixar vi det sen...

- Nappflaska, anti kolik - tja, eftersom jag inte tänker flaska till en början så får det bli något vi köper OM det behövs...

- Ersättningspulver/tetrapack (kan man köpa mot slutet) - helt onödigt, funkar inte amningen så kan man fixa det då, annars skiter man i det.

- Nappar - kommer vi att köpa OM Pyret tar tummen eller har ett enormt sugbehov, annars skiter vi i det - behövs det inte så är det ju dumt att "tvinga" på den...

- Diskborste till nappflaskor - inget som vi kommer köpa om inte behovet uppstår...

-Haklappar (finns bra trekantiga när bebisen dreglar o kräker) - så j*la mycket dreglar och kräks de inte och gör Pyret det får vi väl köpa det då...

Vid skötbordet:

- Skötbord/Skötbädd - Check - skötbädd är fixad och ligger på bänken i tvättstugan

- Blöjor ”newborn” eller ”mini” ( Räcker att köpa 1 paket innan bebisen e född) - har två paket här hemma

- Blöjhink (med lock!) + påsar - absolut ingenting man MÅSTE ha - hundbajspåsar funkar lika bra att slänga blöjor i dock fick vi en hink gratis så det har vi.

- Badbalja , billigast på IKEA - Check, det har vi fixat och klart men det är ju en smaksak, vissa föredrar handfatet eller badkaret som ju faktiskt funkar lika bra...

- Badstol (som man lägger bebisen i så slipper man hålla i barnet) - Totalt meningslös uppfinning och inget vi kommer att införskaffa.

- Babyolja utan parfym - har vi inte fixat än men det kommer.

- Zinksalva - En smaksak, det finns ju massor av bebissalvor numera och man måste inte smörja HELA tiden...

- Oparfymerade våtservetter - Gött å ha i skötväskan så det har vi köpt MEN hemma föredrar jag vanliga i papper som man har vatten på.

- Nagelsax/nagelfil - de första veckorna ska man inte klippa bebisens naglar så det är ju inget måste att ha hemma direkt men jag sprang på ett billigt och köpte det så vi har det klart.

- Tvättlappar - Check, de bästa är Euroshoppers i Papper, inte inköpt än men det kommer...

- Små frottéhanddukar - finns billiga på IKEA som är kanon att torka kräk och mjölk som rinner med samt torka blöta rumpor med, det har vi köpt ett par paket av...

- Borste - Tja, känner man att man måste frisera sin bebis så...

- Febertermometer - kan vara bra att ha ja... Ska köpa en ny då våran gamla gått sönder - föredrar själv örontermometrarna.

- Badhandduk med luva - vanliga handdukar funkar lika bra men för all del, vi har två med luva till Pyret

Sovplatsen:

- Babysäng/vagga - Hmm, vi har en men den står i Stockholm, hinner vi inte få hem den köper vi en billig på IKEA...

- Madrass + bäddmadrass - Check, det är införskaffat och klart!

- 3 Plastad frotté - i början är det rätt onödigt men vi har fixat hem det då vi for förbi IKEA en dag..

- Täcke och kudde -vi har det men kommer inte att använda täcket utan köra på enbart kudde och filt eftersom de små lätt blir för varma och inte kan sparka av sig täcket då.

- 4 örngott - det beror ju på om man har tvättmaskin eller ej, vi har två...

- 2 påslakanset - meningslöst till en början eftersom täcket inte rekommenderas förrän vid 12 månaders ålder...

- 2 underlakan - kan ju vara bra att ha - det har vi kvar att fixa.

- Spjälskydd - Check, det har vi fixat och är gött att ha, men egentligen inte förrän efter någon månad då de rör sig och kan fastna i spjälorna...

- Sängmobil - totalt meningslöst - är bara i vägen till en början så när vi köper det får framtiden utvisa...

- Nattlampa - varför????

Övrigt:

- Babysitter - Inget man MÅSTE ha när man kommer hem från BB direkt men gött sen - om man har en bebis som gillar den - Skrutt satt en endaste gång i sin. Ska dock köpa en till Pyret då jag kommer behöva mina händer till mer än bära bebis denna gång...

- Bärsele/bärsjal - En smak sak och inget man MÅSTE ha till en början - vi har fått låna en bärsele och det hade jag till Skrutt, jag är INGEN sjalmänniska...

- Babyvakt ( så man kan höra om barnet gråter när man är i ett annat rum) - Jag är rätt övertygad om att jag hör bebisen gråta även om jag är i ett annat rum utan Babyvakt dock har vi fått en som vi kommer använda då vi är ute på tomten och Pyret ligger inne och sover samt då Pyret flyttar ner till eget rum men bor man i lägenhet så är det ett helt onödigt inköp.

- Dagbok + album till bilder - Det gör man ju som man vill - jag skriver i brevform och album kan man fixa senare, det är inte direkt prio ett när man kommer hem från BB - att börja sortera och fixa med bilder...

- Tvättmedel/sköljmedel utan parfym - har vi alltid så det blir ingen skillnad..

Kläder:

- Ca 6-10 bodys - tja, det har vi nog, ska införskaffa ett par till kortärmade och några till i lite större storlek än 50.

- 4 bomullspyjamasar/sparkdräkter långa ben med eller utan fötter - jag förespråkar UTAN fötter och har införskaffat det i både stl. 50 och 56.

- 4 par mjuka bomullsbyxor - Det har vi, men känner att de kommer nog inte användas så himlans mycket om sommaren blir varm...

- 1-2 sweatshirts (varmare tröjor), långa så ryggen inte blir kall - Har två stycken i stl. 50, ska fixa en till i stl. 56 en shoppar jag mer när Pyret kommit.

- 2 t-shirts, kort och långärmade - T-shirts är meningslöst, de bara åker upp hela tiden - bodysar är tusen gånger bättre och är införskaffat med såväl lång som kortärm.

- 3-6 par sockar - Är alltid bra att ha och det är vi klara med, har i både rosa, blått och vitt.

- Mössa av bomull - har två stycken men de är lite stora så jag ska skaffa en till lite mindre

- Mjuka filtar - vi har tre stycken men ska skaffa tre till, i bomull till Pyret att ha i vagnen/sängen och för mig att ha och skylla mig med när jag ammar.

- Snuttefiltar - totalt meningslöst till en början men eftersom älsklingen tycker det är viktigt har vi två tigrar här hemma...

...det var det de, inte massor kvar att fixa, lite små saker bara så det ska jag nog hinna med innan Pyret kommer, får jag hoppas...

Scary...

...det slog mig precis att jag är i v.34 nu - det är inte längre mega super duper länge tills att Pyret kommer till oss - om h*n håller tidsplanen vill säga.

BILD & FAKTA KÄLLA

"Nu väger bebisen minst 2,2 kg och är minst 45 cm lång. Den fortsätter att lägga på sig underhudsfett, som sedan kommer att hjälpa den bibehålla sin kroppstemperatur.

Om du inte redan pratar med bebisen är det bra att börja nu – nästa vecka är hörseln fullt utvecklad. Det gör inget om du pratar bebisspråk – en del forskning pekar mot att nyfödda föredrar ljusare röster.

 

Om du varit rädd att bebisen ska födas för tidigt, kan det vara lugnande att veta att 99 % av bebisar som föds i vecka 34 klarar sig bra och att de flesta inte får några allvarligare problem. Bebisens centrala nervsystem håller fortfarande på att mogna, men lungorna är nästan helt utvecklade nu.

 

Många kvinnor upplever att det pirrar eller domnar i bäckenet eller höfterna, bland annat när de är ute och går. Detta kan orsakas av att bäckenets ligament luckras upp inför förlossningen."

 

Det är helt galet! Snart en bebis här hemma - snart är Skrutt storasyster. Jisses, det är snart dags för förlossning - det har jag inte tid med - har knappt ägnat den en tanke. Inte för att jag kommer göra det heller, jag är inte den som skriver ett långt brev till förlossningen om hur jag vill ha det; mitt brev komemr bli kort och lättbegripligt. Det kommer i princip stå, "Ge mig inte under några som helst omständigheter något med banan i - då spyr jag, vill jag ha bedövning, ge mig det, vill jag inte ha det så ge mig ingen - lustgasen kan ni dock kopla på på en gång och sist men inte minst vill inte älsklingen klippa navelsträngen är det absolut inget måste för mig, det är hans val!"

Check - då var det klart - en sak mindre att tänka på.

Sen var det det där med att packa BB-väskan - måste man det?? Finns massa fin, fina listor att följa på nätet så man får med sig allt man "måste" ha - jag kommer packa min väska utan en sån lista. Det jag ska stoppa ner är:

Kläder till Pyret - har valt vilka men packa det gör jag en annan dag, eller så...

Filt till Pyret

Kläder till mig

Bindor & aminingsinlägg

ID-kort - shit, måste fixa ett nytt, mitt har gått ut! Det får bli prio ett inför förlossningen.

Journalen - kommer inte den via datorn nu??

Godis till älsklingen

Dricka till honom

Och så det absolut viktigaste för mig; necessären packad med Duschcreme, schampo, balsam, bodylotion, mascara & rakhyvel - det får bli prio två inför förlossningen.

That´s it - jag ska inte flytta, bara föda barn så allt annat får stanna hemma...

...sen var det alla dessa listor på vad man måste ha hemma när man kommer hem med Pyret, jag tror att jag har koll på det, i alal fall det mesta men de listorna är ju så långa så det får bli ett eget inlägg om en liten stund.