tisdag 2 mars 2010

Unga Mammor


Igår såg jag på Outsiders, jag var väl knappast ensam så du vet nog vad jag pratar om, unga mödrar i Sverige.

Jag kan inte låta bli att beundra och högaktningsfullt beundra dessa unga Mammor. Jag skriver Mammor eftersom Papporna verkade högst frånvarande, men de som finns där beundrar jag också.

Jag vill inte att någon 13 åring blir gravid, man är själv då bara ett barn, det är min åsikt. Men jag vet också att allt blir inte vad man vill. Skulle min skrutt komma hem som trettonåring och säga att hon är gravid ja jag skulle bli arg, besviken och frustrerad men jag skulle finnas där för henne, jag skulle inte dömma henne utan det är hennes val, hennes kropp och hennes framtid. Jag har ingen rätt att gå in och bestämma över hennes kropp och val. Nu hoppas jag ju att hon väntar tills att hon har träffat den rätte, utbildat sig och fått jobb innan hon skaffar barn, men jag kan verkligen inte säga att jag skulle lämna henne i sticket om hon blev gravid tidigt. Men jag kan helt ärligt säga att jag skulle finnas där för henne.

Jag tycker att de Mammor i Outsiders igår, Nadja med lilla Leija, Marlie med lilla Jamila och hon jag inte minns vad hon hette med lille Kevin var utomordentligt duktiga, mogna för sin ringa ålder och ansvarstagande. De var sunda i sina värderingar och sin syn på saker och ting. Mamma är enligt mig ingen ålder, det är något man blir oavsett ålder den dagen man får barn. Man växer in i rollen, man växer med ansvaret. Så även unga föräldrar.

De allra flesta gör det. Sen tror jag att det finns lika många äldre föräldrar som yngre som inte gör det. Jag tror att yngre i mångt och mycket är bättre än äldre då de hela tiden har pressen på sig att bevisa för omvärlden att de visst klarar sig och att de kan, precis som vilken första gångs Mamma som helst. För där är ju alla Mammor likadana, första gången de får ett barn så är det förstagångs mammor, oavsett.

Visst har äldre Mammor säkerligen bättre grund att stå på, bättre ekonomi och en tryggare vardag, men är det det viktigaste?

Är inte det viktigaste att ge sitt barn kärlek, omvårdnad och ömhet i vått och torrt?

Unga Mammor måste inte bara slåss mot samhälletsnormer av att de är just unga föräldrar, bli dömda på förhand bara på grund av sin ringa ålder, de måste också hela tiden om och om bevisa att de kan stå på egna ben. Ingen tittar snett på en Mamma i 30-års åldern, man förutsätter att de klarar av sitt föräldraskap och vet vad de ska göra medan en ung Mamma får blickar, kommentarer och råd utan att ha bett om det, de förutsätts helt enkelt inte klara av att ta hand om sitt barn på bästa sätt eller veta vad som är bäst för barnet.

Varför?? Vem har rätten att dömma en Mamma, oavsett ålder??

Nä, en stor eloge till alla unga Mammor som orkar fightas mot samhällets inskränkta normer och värderingar samtidigt som de är super Mammor till sina små telingar!

En stor eloge!

måndag 1 mars 2010

En känsla av vår


Våren är en händelserik tid, det är som om alla frusna själar vaknar till liv. Allt får färg, löv som spricker upp i en grön symfoni. Krokusar som söker sig efter ljuset och skogsgläntor som fylls av vitsippor. Små, små Tussilagos som fyller dikeskanten. Ljudet av fåglar som kvittrar, bäckar som porlar och barn som skrattar.

Visst är det som om allting som varit dött vaknar till liv igen?

Man går man ur huse och träffar grannen man inte sett sedan i Oktober, barnen tar fram sina cyklar och det hörs ett illvrål när de sladdar på det kvarblivna gruset efter vinterns snöröjning. Hopprep, rockringar och fotbollar sprids snabbt ut villakvarterens gator. Man hör gnisslet från de osmorda gungor när barnen gör högre och högre fart på de så länge frusna gungorna och känner vinden i sitt hår.

Luften känns frisk och fräsch att andas, solen värmer och man behöver inte längre gömma sig under en dunjacka och pälsmössa. Det är underbart! Det är livet!

Jag minns själv hur underbart det var den dagen Mamma sa att jag slapp jackan, att det räckte med den där ljusblå, grå vita tjocktröjan som Mormor stickat åt mig. Jag minns känslan, doften och hur underbart det kändes att springa ut på gården i min ljusblå, grå, vita tjocktröja från Mormor och bara tennisskor på fötterna. Det var vår. Det var underbart!

Jag minns min turkosa cykel med rosa cykelkorg, den blev både motorcykel och häst när jag for fram på gården med min cerise frigolithjälm på huvudet, jag var oövervinnerlig, jag var fri!

Hela gården fylldes av barn, alla kom ut, alla lekte vi tillsammans, det var som om vi alla var pånyttfödda. Spring i benen, myror i byxorna och skratt i luften. Det var vår!

Jag minns att man visste att det var vår när vi började packa inför helgens utflykt till sommarstugan, jag minns att det var lika speciellt att komma dit varje vår. Känslan av frihet, ro och lugn blandat med spänning och nyfikenhet. Det roliga i att träffa alla sommarkompisar igen, det spännande med att se om det kanske kommit någon ny vän att leka med.

Jag minns hur vi slängde in alla saker i stugan och tog en promenad ner till vattnet, att isen precis släppt och de åretruntboende kompisarna genast kom springande och leken tog vid där den förra hösten slutat, som om vi aldrig slutat leka.


Våren är underbar, härlig och fantastisk på så många sätt. Jag vet inte, men kanske är det minnena som gör den så fantastisk? Minnena från förr, minnena från tider som flytt och aldrig mer kommer igen, vetskapen om att nya minnen kommer att skapas, nya känslor och nya upplevelser som de alla kommer att sätta sina spår...



Fler bloggar om Vårminnen; Mit Liv UppochNer, Carpe Diem, Melilli

Otrohetstjänst på SMS



Det är ju skit bra, en ny app till Iphonen är tillgänglig. En som kan mörka dina otrohetsaffärer.

Varför? Varför vill man ha den?

Eller nä, just varför förstår jag, är man otrogen vill man kanske inte skylta med det men är man otrogen är man i mina ögon en idiot och väl värd att bli påkommen.

Nu verkar det ju som om, om jag har förstått det hela rätt alltså som om den här appen till Iphonen fungerar som så att den raderar meddelanden från mottagern. Skickar du ett mess till mig så kan du alltså radera det ur min telefon utan att ha min telefon inom räckhåll. Jag skulle bli skit sur om någon raderade meddelanden i min telefon utan min vetskap, om det så var du som hade skickat dem. Jag bestämmer själv hur länge jag vill spara mina meddelanden, det gör inte avsändaren.

Sen tänker jag på alla de stackars barn, ungdomar och tonåringar som blir mobbade, där just SMS är en stor del av mobbningen, hur ska de någonsin kunna få rätt för sig om deras plågoandar kan radera sina hot innan de hinner visa dem för någon?

Hur ska den misshandlade kvinnan kunna gå till polisen med bevisen i form av hot på mobilen om avsändaren kan radera dem?

Nää, tackar vet jag en och annan otrogen idiot som blir påkommen istället för ett träsk där plågoandar, mobbare, kvinnomisshandlare och för den delen mansmisshandlare också kan röra sig fritt och komma undan med det.


Jag börjar spara...

Jag har bestämt mig! Nu ska jag börja spara. Jag ska spara allt vad jag kan, varje månad. Vart enda litet kaffekorn ska jag spara så jag har när jag blir gammal och slipper leva på ranson. Två koppar om dagen räcker liksom inte för kaffetunnan mig. Jag behöver minst två kannor om dagen så då lär jag sätta igång att spara.

Tänk vad sjukt samhälle vi lever i, vi stoppar in våra gamla som har fött oss och byggt upp det samhälle vi lever i, både på gott och ont, på ett hem när vi inte orkar med dem längre och köper ett nybyggd villa på tok förlångt bort för att kunan hälsa på ens på en helg. Som om inte det vore nog så drar vi in deras penisoner, låter Försäkringskassan strula runt med pengarna tills de ramlar av pinn och inte behöver dem längre, då går pengarna till någon rolig Kick-Off för Försäkringskassans personal. Hoppas de dricker sig så dyngraka att de kan svara på de frågor de får nästa gång de lyfter luren då det ringer på jobbet utan handläggningstid, eller har förstånd nog att skita i att svara och utbilda sig till handläggare så att vi får ner handläggningstiderna hos dem.

När vi har trasslat med sena pensionsutbetalningar och dragit ner personal på hemmet så att våra äldre bara kommer ut på en kort promenad runt huset en gång i halvåret så drar vi ner på kaffet. Då ska det räcka med en kopp, eller möjligtvis två, om de är snälla. De ska alltså få en eller två koppar kaffe som de betalar för med sina trassliga pensionspengar från Försäkringskassan därför att vi ska spara.

Vilket underbart Sverige vi lever i!

Underbara värld!

Vad är nästa steg, att de bara ska få en, kanske två rutor av toapappret när de skiter?


Antingen ska jag flytta till Italien och hoppas på att få bli adopterad av någon stor Italiensk familj med 54 barn som gammal som tar hand om mig och låter mig dricka hur mycket kaffe jag vill. Elelr så får jag hoppas att jag ramlar av pinn innan jag hamnar på hemmet, för dit vill jag då inte. Men skulle jag nu hamna där, om än ofrivilligt så ska jag vara förbered, jag börjar spara nu. Spara på Kaffe, och kanske även en och annan toarulle...

Missfall = mord

Jag är glad, själaglad att jag inte bor i USA eller är Amerikansk medborgare. Jag är glad att jag inte bor i Utah. Där kan de inte ha alla hästar hemma.

Läste på Aftonbladet idag att de har röstat fram ett nytt lagförslag, ett lagförslag som gör det kriminellt att få missfall. Hur i helvete tänker de då?? Man ska kunna dömmas till fängelse om man får missfall. Deras tanke är god, det kan jag inte säga något om, de vill minska de illegala aborterna. det är bra, inte så att jag är emot aborter, jag är säker på att varje kvinna som väljer att göra en abort har noga tänkt igenom det beslutet och gör det då de anser att det är det bästa för dem just då.

Men illegala aborter känns lite läskigt, man kan ju lätt som kvinna stryka med om man hamnar hos någon klåpare till låtsasdoktor så så långt är jag med på banan. Men sen, hur tänker de? Vet de ens hur många missfall som sker varje år, utan att ens kvinnan vet om det?? Ca 10-20% av alla graviditeter som registreras hos Mödravården i Sverige slutar med missfall, 10-20% av alla gravida i Sverige bör alltså dömmas till fängelse enligt den nya lag som röstats fram i Utha, USA. Galet! Speciellt om man sedan lägger till alla som får missfall innan de vetat att de varit gravida, är det fortfarande mord då?

Det är nämligen så att Utah har beslutat att det är mord att få missfall. Hur kan det vara mord? Kan någon förklara det för mig?

De vill, om lagen träder i kraft förbjuda kvinnor som är gravida att dricka alkohol, det kan jag faktiskt köpa även om jag har väldigt svårt att se hur den lagen skulel efterföljas. Ska man när man kommer till Mödravårdscentralen på ett första besök få en vakt som sedan följer varje steg man tar tills att barnet är ute?

Men det mest absurda är att de vill förbjuda gravida kvinnor att gå på halt underlag. Shit pommes vad alla gravida skulle få det jobbigt här i Sverige just nu, vi som har isgator vart man sig än vänder. Eller de kanske skulle få det super bra, någon betjänt som följer med hem efter första besöket på Mvc, precis som vakten, kanske kan de få med sig en städerska också, eller vad tror ni??

Här i Sverige får en gravidkvinna knappt vara hemma en vecka innan beräknad förlossning då de anses vara friska och klara sitt liv som normalt, vilket ju de flesta också gör, men i USA vill de alltså att de ska stanna inne från att de blivit gravida tills att de fött. Undrar hur de tänker jag. Om de ens tänker...

Ny design

Så du ska vi se hur det ser ut, ny header och ny signatur, vad tycker ni?

Jag är inte helt nöjd med texteb i headern, tycker den ser lite grummlig ut, ser inte ut så när jag gör den så jag ska ringa min systeryster, den grafiska designern Jeanette sen och kolla hur jag ska göra den tydligare och snyggare, men annars är jag rätt nöjd.

Vad tycker du jag ska ändra på?

I min lilla bubbla!

I helgen som var har jag varit som i en bubbla. Ingen koll på något alls, mer än det jag själv har haft för mig. Ingen anning om vad som skett ute i världen, som om hela världenm har stått stilla. Har den kanske gjort det???

Vi åkte upp i fredags, skrutt, älskling och jag. Tog det lugnt på vägen upp, stannade i Örebro och åt på Pizza Hut. Så mysigt att bara få vara vi en stund. Jag älskar när mina bonusar är med och jag vill ha med dem, men ibland är det skönt att bara få vara själv med skrutt, precis som det är skönt att få vara själv med någon av bonusarna ibland. Tänk att man ska skämmas över att säga så egentligen för är det så ovanligt? Jag menar om man har tre biologiska barn så är det väl endå mysigt och skönt att få göra något med barnen var för sig ibland? Men det ligger så mycket negativt i att säga så när man är bonusförälder, tråkigt tyckjer jag som älskar alla "mina" brn men njöt till fullo av att bara ha ett barn att ge uppmärksamhet och prata med i fredags, riktigt mysigt var det!

Så lämnade vi över skrutt till sin Pappa & Farbror för en mys helg. Det tror jag att hon hade haft också, berättade att hon varit på Toy´s R Us med dem och fått hästar. Så söt är hon, vår lilal prinsessa!

Vi åkte vidare, bytte lite kläder som Tova fått i födelsedagspresent till mer passande storlekar. Blev så bra så. Sen när vi skulel ge oss av till systeryster så hade hon ju inte slutat för dagen än så vi for förbi henne på jobbet, med chokladbollar. Mumsigt var det, men det roligaste var att hon sa att fika gör jag inte längre, nu äter vi Lchf diet. Men en chokladboll slank ner i alla fall, om tur var väl det för vi lever väl inte för att följa olika dieter utan att kunan unna oss det goda här i livet, ett glas rött, en chokjladbit eller en tallrik Sushi.

Undrans just hur de tre chokladbollarna vi lämnade på duktiga systerysters kontor mår...

Jag gissar på att de en efter en har ropat på henne, "Nette, Nette, ta mig!" "Nej, ta mig först!!!" "Kom igen Nette, du behöver mig..." och för att inte göra någon ledsen så har hon svalt alla tre i en tugga, med all rätt!

En mysig helg blev det med fläskfile till nattamat, ja, vi glömde liksom bort att äta och 17 årigt vin, jäst och fint så det åkte ut i slasken till Christans stora förtret, herregud, meningen var ju att flaskan aldrig skulle öppnas och så här efteråt kan vi nog slå fast att det bästa vore om den inte hade gjort det heller.

Nää, nu har jag skrivit en så där skittråkig blogg som jag själv aldrig orkar läsa av typen, "Idag vaknade jag, satte på kaffe, drack kaffet så ringde telefonen, det var Mamma men hon ville inget speciellt så efter att vi lagt på klädde jag på mig...."

Måste nog ut på nätet och se mig omkring, se vad som hänt medan jag har varit i min lilla bubbla. Kanske har det hänt något värt att blogga om, eller så borde jag kanske dyka ner i mina böcker och studera lite. Nää, nätet fä'år det bli, plugga kan jag göra sen...