Twilight - en saga....!?

Så anti, så emot. Det var jag för ett par veckor sedan - innan jag sett filmerna jag svurit på att aldrig se.


Svurit på att de med största sannolikhet är överreklamerade - overkliga, patetiska och fåniga - med bloddränkta vampyrer. Jag hade bestämt mig - Twilight var och skulle förbli skitfilmer som jag inte ens tänkte bemöda mig mig med att se. Så jäkla fjantigt koncept och se sen de fjantiga fjortisarna på kö dagar och nätter innan biljetterna släpptes till den tredje filmen - se på deras fjantiga fjortis rum med väggar fyllda av posters på Edward, Bella och de andra i mina ögon B-skådisarna...

Efter påtryckningar och en trevlig kväll med goda vänner liggandes i soffan - långt ifrån mitt esse slog jag på den första filmen med minst sagt föga förväntningar, jag blev som besatt, var genast tvungen att slå på den andra och när den var till ända letade jag biobiljetter...


...jag erkänner, jag älskar Twilight, vilken känsla, vilken vackert filmas film, vilken story och hur snygg är inte Edward då???? Undrar om älskling kan gå med på en fondtapet på honom i sovrummet - skulle det krävas så får väl Bella vara med på ett hörn - bara jag får MIN Edward!!


Jag längtar efter att trean kommer ut på DVD så vi kan ha ett Twilight maraton här hemma - för att vi kommer iväg på bio inom den snaraste framtiden är nog föga troligt men för er som inte sett de första filmerna än så säger jag som fjortisarna i biljettkön - de är A W S O M E!!

Vår egen Lotta på Bråkmakaregatan

När vi endå är inne på Astrid Lindgren så ska jag berätta om en dag i höstas, en dag när Skrutt var på sitt allra bästa Lotta på Bråkmakaregatan humör, ni kommer sen förstå allihop varför jag anser att lite av alla figurer från Astird Lindgrens Värld finns i oss alla...

Det hela började med att skutt bestämde sig för att flytta. Till Mormor. Det bestämde hon en Söndag i höstas.

Efter att ha ridit en lång stund och fått beröm i massor fick hon gå vid sidan om när mellanbus red. De red lika länge och var jätte duktiga båda två, lillbus fick massor av beröm när hon hoppade av, vilket hon verkde ha glömt när mellanbus ridit klart och fick sin välförtjänta del av berömet. Då tittar lillbus på mig med bestämda ögon och säger;

"Jag SKA flytta till Mormor" på bästa Lotta på Bråkmakaregatan manér. Jag kunde knappt hålla mig från på skratt men frågade i alla fall varför hon skulle det och fick till svar;

"För då kan jag rida på Bella istället, det är mycket närmare och det får inte mellanbus göra så nu tänker jag flytta!"

Jag lirkade lite och sa att ja, men båda kan ju faktiskt vara bra på att rida och Bella är ju trots allt större än Jannie så det blir ju svårare för henne. Men se nä, hon var bestämt och svarade bara "Jag SKA flytta till Mormor".

Jaha, tänkte jag och kunde inte låta bli att le på insidan, frågade om hon inte skulle sakna mig då om hon bodde hos Mormor och fick till svar "Nä, för du tycker inte jag rider bra, det tycker i alla fall Mormor!"

Suck, Lotta på Bråkmakaregatan måste ha rymt och flyttat in hos oss...

....hon är bara så myyyyyycket sex år att jag blir galen, just där och då fick jag bilden av Lotta på Bråkmakaregatan i huvudet, ni vet den där när hon har packat väskan och ska bege sig av från Mormor för att hon inte alls tänker vara där längre och hade minst sagt svårt att hålla mig från skratt.

Vad ska man annars göra? Snabbspola över 6-årstrotsen? Någon som vet hur man gör???

Odödliga Astrid Lindgren

BILDKÄLLA

Var fjärde Svensk vill se Astrid Lindgren på nya tjugan. Vore inte det pefekt?

Alla vet vem Astrid Lindgren är, tom min dotter på sex år vet vem hon är, hon vet att hon har skrivit om Madicken, Pippi, Lotta, Emil, Karlsson och många fler. Astrid Lindgren är odödlig! Hon kommer att leva vidare i generation efter generation i och med sina välkända sagofigurer.

Eller sagofigurer är de egentligen sagofigurer? Ja, när jag var liten var de det. Jag fick ofta höra att jag var lik Madicken, det var inte för inte som jag gick balansgång på lekstugetaket medan Mamma stod på balkongen och såg på med största förskräckelse, nä kunde Madicken kunde minsann jag.

Jag tror att alla har lite av Astrid Lindgrens figurer i sig. Skrutt ser man tydligt ett stänk av Lotta på Bråkmakaregatan när hon med bestämd blick och röst klockan sju om morgonen på väg till förskolan deklarerar att hon går minsann ingenstans förrän Emma är upphittad. Samma sak så ser man Lotta när hon tycker livet är bra orättvist för att bröderna får vara uppe senare om kvällarna eller ute längre på helgerna. Då är det som om man befinner sig mitt på Bråkmakaregatan och Lotta just blivit skrikarg för att Jonas och Mia får och kan cykla själva.

Men så somliga dagar är Skrutt mer som Lisa i Bullerbyn, redig och hjälpsam som få. Hittar på sånger och leker så fint med sina kompisar hela dagen lång. Ronja och Pippi brukar tampas i henens kropp ibland också, Skrutt är lika bestämd som Ronja Rövardotter och ser inte det svåra i saker och ting utan det positiva, med ett ryck på axlarna och bestämda kliv ger hon sig ut i världen för att upptäcka den samtidigt som hon är lika obekymrad som Pippi.

Hon sover som Pippi också, med fötterna på kudden. Jag är övertygad om att det finns lite av alla Astrid Lindgrens figurer i oss för att hon var så rysligt bra på att se alla våra olika personligheter och sätta in dem i sina figurer så som vi verkligen är genom livet. För alla som har sett en sexåring i bästa sex års trotsen känner igen den sexåringen i Lotta. Alla som har träffat på en nyfiken kille i tidiga skolåldern har sett Emil i Lönneberga livs levande. Hon har med sitt författarskap träffat mitt i prick för hur vi är, genom liver och på så vis gjort sina figurer odödliga, klart som sjutton hon ska tryckas på våra sedlar.

Niclas Wahlgren & Laila Bagge

BILDKÄLLA

Niclas Wahlgren och Laila Bagge har gift sig, det har knappast undgått någon. Kanske att de skulle gifta sig, men knappast att de har gjort det för sedan i lördags har löpen dominerats av deras bröllop.

De har sålt rättigheterna till bilderna, de har fått ringarna sponsrade, de har fått smekmånaden sponsrad ja de har till och med fått bröllopsnatten sponsrad. Stora delar av Niclas familj kunde inte delta vid bröllopet, han syster Pernilla deltog i Melodifestivalen samma kväll, hans bror Linus och Pappa stod på en scen mitt i en föreställning.

Har inte media något vettigare att göra?

Jag menar, hade jag varit så populär att någon velat köpa lite kort på mig när jag gifter mig för en himla massa pengar är det klart som sjutton att jag också skulle ha sålt dem. Nu kan jag kanske med lite tur få min Mamma att köpa ett kort på mig för en femma eller nått om jag skulle gifta mig, men jag varken tänker försöka sälja mina bilder eller gifta mig.

Så var det det där med sponsringen. Men hallå, jag skulle vilja säga att det är konstigt att de inte blev mer sponsrade än vad de blev, vart enda företag måste ha velat vara med på ett hörn, fatta vilken marknadsföring! Om inte annat så hade jag inte heller tackat nej till en sponsrad smekmånad, vigselringar och bröllopsnatt om jag skulle haft planer på att gifta mig. Det hade varit riktigt korkat av Niclas och Laila att tacka nej. Vad är det som är så stötande med att de fått en massa saker gratis? Den svenska avundsjukan?

Vad är det med den svenska avundsjukan egentligen? Jag menar varför inte vara lite glad att det finns människor som det går bra för, som kan leva i lyx och flärd och ställa till med stora fester utan att bli ruinerade. Det är ju faktiskt inte våra skattepengar som gått till detta bröllop utan egna företags inkomster. Det är en stor skillnad på Niclas & Lailas bröllop om vi tänker på det som komma skall i sommar. Det då vår Kronprinsessa ska bli fru till Daniel. Då kan vi prata om kommersiellt jippo med skattebetalarnas pengar. Om det är rätt eller fel tänker jag låta vara osagt huvudsaken är att de får ett långt och lyckligt liv ihop då det är det de förhoppningsvis vill, det är ju faktiskt inte ens deras fel att Victoria råkade föddas till Kronprinsessa av Sverige.

Så var det det där med gästerna,, hur ofta har man en fest, tillställning eller ett bröllop där alla bjudna kan komma? Om det inte är en big deal för brudparet, hur kan det då vara det för hela media Sverige? Jag är säker på att Niclas släkt tänkte dem en tanke eller två och på ett eller annat vis uppvaktade brudparet och om så inte är väl det deras problem inte hela Sveriges befolknings problem, eller?

Nä, nu återstår bara att önska det utomordentligt vackra brudparet all lycka och medgång och hoppas att de fortsätter använda sig av sponsorer så länge de kan och vill!