måndag 23 augusti 2010

"Min Pappa är starkare än din Pappa....."

Jag blir så jävla trött, det snackas om hyfs, om vett och etikett, om hur saker ska vara si eller så och människor ska bete sig på ett eller annat sätt annars är det galet.

Om en människa inte ser en annan - hur fan ska den då kunna hälsa? Eller ännu viktigare, om det nu är så viktigt, varför hälsade man inte själv? Är det då rätt att skriva ut sin skit över nätet? Är det inte bara bättre att hålla käften?



Om en person inte vill hälsa eller inte har tid att stanna och prata, vem har då rätt att döma denne för det? Kan det vara så att man ibland bara vill vara för sig själv? Kan det vara så att den personen känner att den inte har något att säga och då skiter i att säga något istället för att svammla en jävla massa skit med någon den inte har något gemensamt med?

Måste man vara bästa vänner för att man är grannar? Jag har grannar som är mina vänner, jag har också grannar som är just bara grannar, är det verkligen fel?

Bara för att min sambo haft ett liv tidigare med vänner och bekanta - måste jag då umgås med dem - måste han umgås med mina "gamla" vänner? Är det inte okej att man har sina, dina och våra vänner?

I min värld är det det mest naturliga, han får umgås med vilka han vill, de han mår bra av att umgås med och trivs med, vissa träffar han nästan bara själv andra umgås vi med båda två. Lika naturligt är det att jag har mina vänner som jag umgås med, som jag känner ger mig positiv energi och inte äter upp den, vänner där jag kan vara mig själv och trivs.

Snackar man skit på Facebook är man i mina ögon inte min vän, den har jag råd att förlora, då kan man gott fortsätta vara "bara" granne, det är inte min förlust.

Jag kan absolut hälsa på mina grannar som är just bara grannar, men det förutsätter att jag ser dem, gör jag inte det kan jag tyvärr inte göra det, är det så viktigt så hälsa själv, eller skit i det, mig kvittar det jag kommer inte hänga upp mig på det, jag kommer anta att du har annat i huvudet, inte ser mig eller bara inte känner för att prata just då...

...eller efter det här inlägget kommer jag förresten anta att du dissar mig bara för att jag inte såg dig nyss!

Småbarnsfasoner är vad jag kallar det...

...hyfs i mina ögon är att respektera andra människor och deras val.

2 kommentarer:

Åsa Lundgren sa...

Jag har många grannar som inte alltid hälsar och ibland ser jag dom själv i sista sekunden och då e de redan försent, men nu vågar jag inget annat än att backa tillbaka bilen/stegen för att hälsa

Mamma Stress sa...

Nä, jag håller med dig jag tror jag ska börja hejja till höger och vänster, dag som natt vare sig jag ser någon eller ej för att vara på den säkra sidan så tro inte jag har blivit psykisktsjuk när jag hejar mig gatan fram, jag är bara "rädd" för våra grannar...;-)